Dela sidan på sociala medier

Historia

Skriftliga källor och ännu bevarad bebyggelse kan bara berätta om de senaste cirka 500 åren i kommunens historia. Dessförinnan finns en period på sannolikt mer än 5.000 år, som speglas i enstaka materiella lämningar, som stenåldersfynd, gravar och gårdslämningar.

Stenåldersmänniskorna ville också bo vid vattnet

Relativt få fornlämningar har registrerats inom kommunen. Till en del beror detta på att stenåldersboplatser normalt inte registrerades, när fornminnesinventeringen utfördes i området. Från det äldsta skedet-stenåldern som kan ha omfattat 4.000 år eller mer, känner man sålunda bara till ett mindre antal boplatser och lösfynd i form av yxor, pilspetsar och skrapor av sten. Dessa fynd räcker emellertid som indikation på att kringströvande jägare, fiskare, samlare har uppehållit sig i kommunen under stenåldern. En sådan livsform kräver att människorna ofta flyttar för att inte tära för hårt på naturresurserna.

Teoretiska beräkningar visar att kommunens yta kan ha räckt för att årligen föda cirka 100 stenåldersmänniskor, som levat på att jaga, fiska och samla in ätliga växter och smådjur. Det är troligt att inventeringar som särskilt inriktas på stenåldersboplatser skulle ge till resultat att många fler blev kända. Boplatserna ligger ofta omedelbart intill vattendrag och i samband med exploateringar bör man därför vara uppmärksam på eventuella lämningar, särskilt som de är skyddade enligt fornminneslagen även om de inte tidigare är kända.

Skogsrösen och insjögravar

När det gäller det dunkla övergångsskedet mellan stenålder och järnålder kring tiden efter Kristi födelse är kommunen ovanligt välrepresenterad på lämningar i form av så kallade skogsrösen eller insjögravar. Det är enkla stensättningar eller rösen som lagts över den döde, som ofta fått med en del personlig utrustning i graven för kommande liv och öden. Exempel på sådana fornlämningar är Finnkärringnäset i Bodsjön, Blindgubbnäset i sydvästra delen av Ammerön, Skepparhällan vid Revsundssjön, Klevsand vid Idsjön och Näsvarpsundet vid Holmsjöns västra strand.

(Hämtat ur Revsunds hembygdsföreningens tidskrift Refsundsbygda nr 6 1977:)

Dolkklinga av brons

Jämtlands första bronsåldersfynd gjordes vårvintern 1932 vid Gimåbron på Stavre bys ägor. Fyndet var en13,9 cmlång dolkklinga av brons, med en största bredd av3,4 cm . Klingan har daterats till 1300-1100 före Kristus-ett tidsperspektiv du kan begrunda vid nästa Gimåbesök! Dateringen gjordes i Fornvårdaren V 1933. Bronsbladet betecknas dock som svårdaterat i arkeologiska delen av Jämtlands-Härjedalens Historia 1962.

Fyndet gjordes när nuvarande bro byggdes. Fyndplatsen är belägen tio m från stranden på nordvästra delen av ån- 35 mnordost om bron. Fyndet gjordes när sten och jordfyll togs till brobygget. Från Revsunds socken finns också två små gjutformar i täljsten från övergångsåldern mellan brons- och järnåldern. I dessa täljstensformar gjöts bronsyxor samt dolkblad av brons.

Vikingaspår i Gällö

Ungefär tio år efter Stavre-Gimåfyndet gjordes ännu ett märkligt inom Revsunds socken, nämligen Jämtlands första treflikiga brons-spänne. Spännet påträffades vid plöjning på Anders Persgården i Gällö. Enligt uppgift var det Ville Persson som fann spännet. Det överlämnades sedan till skollärarinnan Lisa Mattson. Lisa Mattsson använde spännet i skolundervisningen under många år vid Gällö skola. Efter avslutad tjänst överlämnade hon spännet till Länsmuseet. Enligt Jämten 1962, är det ett spänne med förenklad växtornamentik med datering till vikingatiden. Redan dessa två fynd har blivit viktiga pusselbitar i kartläggningen över vår bygds ursprungsbebyggelse. Pusslet är långt ifrån färdigt, men just du kan bli en av dem som kommer med nya bitar.

Spännande fynd från människor och mammutar

Från Gällö kommer också en uppmärksammad stenålderskniv. Det är en skifferkniv med spets och skaftpartierna avslagna. Kniven antas ha varit djurhuvudformad, och så stor att den utgör den största i sitt slag-större än Lapplands Fatmomakkekniv som är ett välkänt praktexemplar.

Ett annat stenåldersfynd har gjorts i Sandnäs. Det är en nordskandinavisk yxa utan närmare fynduppgifter. Från 500-600 talet härstammar en skafthålyxa av järn som hittades vid Binnsjöns norra ände. Yxan betecknas som Jämtlands äldsta av denna typ.

Det i särklass mest uppmärksammade fyndet från Revsundsområdet är mammutfyndet i Pilgrimstad. Sensommaren och hösten 1944 gjordes det då mest omfattande mammutfyndet i Norden. I samband med sand och gruslastning blottades då stora mammutben vid grustaget invid Hållborgsåns utflöde i Revsundssjön.

Sidan publicerad 2017-08-22 av Helen Boström