Vi borde sopsortera bättre

En genomsnittlig soppåse från hushåll i Bräcke kommun består till cirka en tredjedel av förpackningar som borde ha lämnats till återvinning. Och tyvärr är det för mycket matavfall, drygt 40 procent. Så stor andel visar på ett omfattande matsvinn, det vill säga att vi slänger livsmedel som hade kunnat konsumeras.

Positivt är att vi slänger allt mindre kemikalier och elavfall i sopkärlet. Bräcke var den bästa kommunen i länet med endast 0,2 procent farligt avfall i soppåsen, främst glödlampor och batterier. Riksgenomsnittet är 0,66 procent.

Det  är några av resultaten från den plockanalys av hushållsavfall från Bräcke kommun som gjordes i slutet på oktober.

Vid en plockanalys sorteras avfall i olika avfallsslag och syftet är att få ett mått på vad hushållen slänger i sitt kärl för hushållsavfall. Plockanalysen ger inte ett exakt resultat utan är en ögonblicksbild av hur avfallet sorterades av just de hushållen vid just det tillfället. Plockanalysen ger en fingervisning om läget och kommer att göras varje eller vartannat år hädanefter.

Kontaktperson:

Eva Ljungdahl, Bräcke kommun

telefon 0693-161 23, e-post eva.ljungdahl@bracke.se

 

Du kan läsa mer om vad jämtarna slänger i soppåsen i pressmeddelandet.PDF

Diagram, brännbart 22,2%, förpackningar30,2%, matavfall, 43,2%, ej brännbart, 4,2%, farligt avfall 0,2%
Faktaruta
  • För en familj på fyra personer innebär matsvinnet att minst en matavfallspåse per vecka slängs i onödan. Matsvinnet beräknas kosta varje hushåll i Sverige närmare 4 000 kronor per år. Den mat som hushållen i Sverige slänger varje år motsvarar ett utsläpp på 500 000 ton växthusgaser.
  • EU-kommissionen har lagt fram ett nytt arbetsprogram för 2015 som ska sätta upp mål för avfallsdirektivet. Det har diskuterats om högre mål för återvinning av hushållsavfall, från dagens 50 procent 2020 till 70 procent år 2030. Vidare finns också åtgärder för att minska matavfallet med 30 procent till 2025. För förpackningsavfall kan målet bli 80 procents återvinning och förberedelse för återanvändning till år 2030.
  • Förpackningar och tidningar tar återvinningsföretagen hand om och skickar till materialåtervinning där de blir nya material. Pappersfibrer kan till exempel användas 6-7 gånger. Det mesta återvinns i Sverige så det blir relativt korta transporter.
Sidan publicerad 2015-01-15 av Liv Edström