Dela sidan på sociala medier

Studie- och yrkesvägledare (SYV)

Studie- och yrkesvägledaren arbetar främst med att vägleda och ge information till elever inför deras studie- och yrkesval.

En stor del av studie- och yrkesvägledarens arbete består av att ge information och stöd genom de valsituationer som du som elev ställs inför, till exempel gymnasievalet, samt att informera om fortsatta utbildningar och arbete.

Vägledning kan ge eleven:

  • Medvetenhet om sig själv.
  • Medvetenhet om alternativ.
  • Förmåga att fatta beslut.
  • Styrka att genomföra ett beslut.
  • Insikt för ett genomtänkt val.
  • Förståelse för möjligheter och begränsningar.

Utöver detta så informerar vi kontinuerligt om gymnasieskolan i sin helhet och vilka krav som ställs på dig som elev för att studera på gymnasiet.

Studie- och yrkesvägledaren är ett stöd för arbetslaget i deras studie- och yrkesvägledande arbete.

Praktisk arbetslivsorientering (PRAO)

Här finns information till dig som ska ut på prao. Prao innebär för många den första kontakten med arbetslivet. Prao ger dig möjlighet att prova på ett arbete för att se hur det fungerar ute i det verkliga arbetslivet. Dessa dagar kan vara både roliga och spännande. Det viktigaste för oss är att du får en god teoretisk och praktisk förståelse för arbetslivet och att du får fundera på vad du vill arbeta med i framtiden.

Se Skolverkets film: Detta är prao Länk till annan webbplats.

Måltidsblankett Pdf, 179.5 kB, öppnas i nytt fönster.

Egen ordnad praoplats Pdf, 196.3 kB, öppnas i nytt fönster.

Praoplats

Du ansvarar själv för att söka praoplats.

Praoperioder

Läsår 2024/2025

Bräcke:

Åk. 8, vecka 48,

Åk. 9, vecka 43

Gällö:

Åk. 8, vecka 48

Åk.9, vecka 42

Kälarne

Åk. 8, vecka 12

Åk 9, vecka 43

Lunch under praoveckan

I möjligaste mån ska du äta din lunch på närmsta skolmatsal. Har du inte möjlighet till det så kan du få matersättning för att ta med egen matlåda.

Resor under praoveckan

Du får ingen ersättning för resor utöver ditt busskort.

Försäkring

Du som är elev är försäkrad under den tid du är på prao. Försäkringar Pdf, 83.2 kB, öppnas i nytt fönster.

Att tänka på inför ditt gymnasieval

För att kunna göra ett bra val till gymnasiet behöver du som elev utveckla din valkompetens. Det handlar om att lära känna dig själv och ta reda på vilka alternativ som finns, för att därefter kunna bestämma dig för en utbildning.

Tips för dig som ska söka till gymnasiet

  • Stressa inte fram ett beslut, våga ta tid på dig.
  • Tänk över vad som är viktigt för dig. Vad tycker du är roligt? När fungerar det som bäst för dig i skolan? Vad är du bra på?
  • Undersök de alternativ som finns. Det är viktigt att titta på många olika alternativ. Ge dig själv möjlighet att upptäcka fler vägar än bara en.
  • Bolla dina tankar kring gymnasievalet med din studie- och yrkesvägledare, vuxna runtomkring dig och kompisar.
  • Våga tänka utanför boxen och se bortom dina fördomar.
  • Väljer du mellan två eller flera alternativ kan det vara en bra idé att skriva plus- och minuslistor för att sortera.

Läs mer om gymnasievalet

Kommunens studie- och yrkesvägledare tipsar om att dels ta del av informationen längre ner på sidan, under rubriken "Att tänka på inför gymnasievalet". Här finns några fler ställen med information du kan ta del av:

Tider inför gymnasievalet

Här är hålltider för dig som går i årskurs nio och ska göra ditt val till gymnasiet.

Vårterminen 2023

  • 10 januari:
    Dexter öppnar för gymnasieansökan.
  • 1 februari:
    Sista ansökningsdag, eleverna kan söka hela dagen.
  • 3 april:
    Preliminära antagningssiffor presenteras samt Dexter öppnar för omval.
  • 2 maj:
    Sista dag att göra omval.
  • 1 juli (tidigast kl 17.00):
    Slutlig antagning klar.
  • Juli:
    Svarsperiod och semester.
  • 7 augusti:
    Reservantagningen påbörjas.
  • 24 augusti:
    Skolstart. Läs mer på gymnasieskolans hemsida för information om datum och tider för skolstart.

Undersök vilka alternativ som finns

Ta reda på vilka möjligheter som finns efter grundskolan. Både vilka utbildningar som finns och vad du kan bli genom att gå de utbildningarna - men också hur arbetsmarknaden ser ut.

De här frågorna hjälper dig att få en bra bild över hur alternativen ser ut:

  • Vilka gymnasieprogram finns?
  • Vad gör man på de olika programmen/vilket innehåll har de?
  • Hur ser arbetsmarknaden ut efter de olika gymnasieprogrammen?
  • Hur ser möjligheterna ut till att studera vidare efter de olika programmen?

Lär känna dig själv

För att göra gymnasievalet behöver du också ha utvecklat självkännedom och vara medveten om dig själv. Det handlar om att fundera på till exempel:

  • Vad får mig att må bra?
  • Vad är jag bra på?
  • Vad tycker jag är intressant?
  • Vilka är mina starka egenskaper?

Efter att ha funderat på vilken utbildning som kan passa dig, fattar du som elev ditt beslut, det vill säga att du gör ditt gymnasieval.

Som elev får du stöd och träning i detta under din grundskoletid, både som en del i undervisningen men också tillsammans med skolans studie- och yrkesvägledare.

Betyg och meritvärde

Under grundskolan har samtliga elever fått betyg i alla sina ämnen, från A-E är godkända betyg, F är underkänt betyg . Inför gymnasievalet räknas dina betyg om till ett så kallat meritvärde, som hjälper dig komma in på den utbildning du vill gå.

Så räknas ditt meritvärde ut

Ditt meritvärde är summan av alla betyg som du har, alltså samtliga betyg i alla enskilda ämnen. Du har totalt 16 ämnen, eller 17 om du läser modernt språk. Varje bokstavsbetyg ger visst många poäng.

Betygens värde ser ut så här:

  • A – godkänt: 20p
  • B – godkänt: 17,5p
  • C – godkänt: 15p
  • D – godkänt: 12,5p
  • E – godkänt: 10p
  • F – underkänt: 0p

När du söker till gymnasieskolan används det slutbetyg du fått i åk 9 (vårterminens betyg).

Behörighet och urval

För att kunna komma in på ett gymnasieprogram behöver du vara behörig. Behörig blir du genom att ha lägst betyget E i kärnämnena, det vill säga:

  • Svenska/svenska som andraspråk
  • Matematik
  • Engelska

För att vara behörig till ett yrkesprogram behöver du förutom lägst E i kärnämnena ha lägst betyget E i 5 andra ämnen. Det vill säga minst 8 godkända betyg.

För att vara behörig till ett högskoleförberedande program behöver du utöver kärnämnena ha minst betyget E i ytterligare 9 ämnen. Det vill säga totalt minst 12 godkända betyg.

Vissa program kräver dessutom att du har godkänt i specifika ämnen.

  • För NA (Natur) och TE (Teknik) behöver du också ha godkänt i ämnena biologi, fysik och kemi
  • För EK (Ekonomi), SA (Samhälle) och HU (Humanistisk) behöver du också ha godkänt i ämnena historia, religion, samhällskunskap och geografi.

När du söker till gymnasieprogrammet finns ett visst antal platser till varje program. Därför sker ett urval mellan de elever som är behöriga och har sökt ett visst program. Man kan säga att meritvärdet ger dig en ”köplats” till det program som du sökt.

Det är viktigt att du vet om att bara för att du är behörig, betyder det inte automatiskt att du har fått en plats på det gymnasieprogram du valt.

Utbildningsalternativ

Gymnasiet består av 18 nationella program, 12 yrkesprogram samt 6 högskoleförberedande program. För elever som inte är behöriga finns introduktionsprogram (IM). Utöver de nationella utbildningarna finns riksrekryterande utbildningar med egna examensmål samt IB (International Baccalaureate). Läs mer om de olika utbildningsalternativen på Skolverkets hemsida utbildningsguiden.skolverket.se Länk till annan webbplats.

Gymnasieskolor i länet

Det finns flera gymnasieskolor du kan välja mellan i vårt län. Många av gymnasieprogrammen finns på flera av skolorna.

De här gymnasieskolorna finns:

  • Jämtlands gymnasieförbund (JGY). De består av de kommunala gymnasieskolorna, gymnasiesärskolan och viss vuxenutbildning över hela Jämtlands län. De här skolorna finns inom JGY:
    - Bispgården
    - Bräcke
    - Fyrvalla (Östersund)
    - Torsta (Ås)
    - Wargentin (Östersund)
    - Wången (Nälden)
    - Åre
  • Storsjögymnasiet
  • Östersunds gymnasium
  • Dille gård
  • Hjalmar Strömerskolan (i Strömsunds kommun)
  • Fjällgymnasiet (i Bergs kommun)
  • Härjedalens gymnasium

Du som bor i Jämtland/Härjedalen kan söka program på vilken av dessa skolor du vill. Mer information om skolorna och de program du kan läsa där hittar du på respektive skolas webbplats.

Samverkansavtal gör att du har möjlighet att söka vissa utbildningar utanför länet

Utöver skolorna ovan har du också möjlighet att söka andra utbildningar utanför länet. Jämtlands gymnasieförbund har ett så kallat samverkansavtal med ett antal andra kommuner, som gör det möjligt för elever att söka fritt mellan kommunernas utbildningsalternativ. Det gäller även för vissa idrottsutbildningar. Läs mer om utbildningsutbudet i Jämtlands län samt de utbildningar som ingår i samverkansavtalet på http://gyantagningjamtland.se Länk till annan webbplats.

Sök gymnasium var som helst i Sverige

Som elev kan du söka skolor och program var som helst i landet. I vissa fall blir du då andrahandsmottagen, vilket innebär att du blir antagen först i mån av plats. Om du vill veta mer om det, kontakta din studie- och yrkesvägledare.

Så här fungerar ansökningsprocessen

Ansök under vårterminen

I början av vårterminen i åk 9 ansöker eleven till gymnasiet. Alla elever får ett inlogg och lösenord till Dexter, som är systemet där eleven gör sin ansökan. Därefter är det dags att välja och rangordna de program och skolor du vill gå. När ansökan är genomförd skickas den in till gymnasieantagningen.

Preliminärt besked i april

I början av april sammanställs ett preliminärt besked där alla som gjort en ansökan kan se hur deras meritvärde står sig i konkurrensen. Det finns också möjlighet att ändra val i sin ansökan. Den här perioden kallas för omvalsperiod och brukar sluta i början av maj.

Antagningsbesked i början på juli

Efter omvalsperioden behandlas samtliga val. När skolorna rapporterat in alla elevers slutbetyg får du ditt antagningsbesked via Dexter. Det brukar ske i början på juli.

Tacka ja eller nej till din plats

När antagningsbeskedet kommit loggar eleven in i Dexter och tackar ja eller nej till den plats som erbjudits.

Ekonomi och bidrag

Det finns flera olika bidrag för studier på gymnasiet.

Alla som fyllt 16 år och studerar på heltid på gymnasiet får studiebidrag. Det fungerar som en förlängning av barnbidraget, men ges endast 10 månader per år. Studiebidraget behöver du inte ansöka om så länge du ska studera i Sverige och är svensk medborgare.

Andra bidrag som går att ansöka om är bland annat; extra tillägg, lärlingsersättning och inackorderingstillägg. Vid ansökan om inackorderingstillägg till kommunala gymnsieskolor gör ansökan via JGYs hemsida, till friskolor görs ansökan via CSN- hemsida, Läs mer om dessa bidrag på CSN:s webbplats.) Länk till annan webbplats.

Sidan publicerad 2024-03-20 av Ulla Lemon