Dela sidan på sociala medier

Bräcke historia över 100 år

Text och bild baserad på boken ”Hälsningar från Bräcke, Över 100 år med över 100 vykort från Bräcke i Jämtland” med tillåtelse av författaren, Lennart Bäckström.

Bokens framsida

Namnet

Järnvägshotellet

Järnvägshotellet

Enligt Svenskt ortnamnslexicon innehåller namnet det fornsvenska ordet braekka ”backe, sluttning”. Enligt kyrkoherde M Nordenström skulle namnet komma av att byn i forntiden låg mellan två broar, på ömse sidor dåvarande gårdens ägor. Bro hette på fornnordiska ”brekke”. De bäckar det talas om är Sösjöbäcken och den numera borttagna bäcken från Gårdtjärn till Revsundssjön.

Järnväg

1 oktober 1878 invigdes sträckan Torpshammar-Bräcke. 1 december 1879 öppnades sträckan Bräcke-Östersund. 1894 var sträckan Bräcke-Boden klar.
En glanstid för Bräcke var när kungliga tågtidtabellen var uppdelad i Stockholm-Bräcke och Bräcke-Boden. Då hade SJ ett par hundra tjänstemän i Bräcke, banarbetare oräknade. Den 13 februari 1978 blev tåglinjen Bräcke-Ånge den första fjärrstyrda sträckan i Sverige. I och med det tappade Bräcke mycket av sin forna glans som järnvägssamhälle.

Hotellen

Här fanns Järnvägshotellet, Wallanders hotell, Fru Nybergs Hotell/Centralhotellet, Nya Hotellet och senare tillkom ytterligare hotell. Dessutom var det vanligt med rum för resande. Kunderna till hotellen raggades upp av unga pojkar som fick betalt per resande de värvade.

Järnvägshotellet

Järnvägshotellet

Järnvägshotellet

uppfördes 1884-86. Den sista som drev hotellet var Margit Westin, åren 1944-1972. Hon berättar: i början då tågen måste stå över natten, måste alla övernatta i Bräcke. Kungen övernattade här med uppvaktning. Representanter från Sovjets Ambassad övernattade här och då besökte även hemliga polisen hotellet. Under krigstid var hotellet rekvirerat av försvaret. Då var det nästan alltid en eller två som bodde i månader, de gissades vara spioner, men man kunde inte gissa åt vem. Norrlands första mikrovågsugn installerades av Husqvarna på hotellet innan den var färdig för marknaden.

”Sågen”

Bild på Bräcke Ångsåg

Bild på Bräcke Ångsåg

Sågverket anlades på 1870-talet av SJ när järnvägen byggdes. När järnvägen till Östersund var klar köptes sågen av M. Nordin i Grimnäs, E.O. Sundin i Stavre och P. Edling i Bräcke. Efter en brand i början av 1890-talet tog Edling med söner över. 1915 var 79 man anställda. 1947 övertogs det av norska intressenter. 1953 ägdes det av Jämtlands Skogsägareförening. Den var i drift till början av 1970-talet. Vissa år transporterades 70000 timmer till sågen av ångbåtar på Revsundssjön.

Godstransport

Kol från kolmilor i skogarna utanför Bräcke kördes till järnvägen med häst och kolryssar. För sågade produkter från sågverket var järnvägen av stor vikt för leverans inom och utom Sverige. Sand från sandgropen nedanför kyrkan lastades på järnvägsvagnar. Cement, havre mm levererades till Konsum.

Refsund, Alma, Thomee och Gimån

Bild på Ångbåten Alma

Bild på Ångbåten Alma

Det första fartyget som gick i trafik på Revsundssjön var hjulångaren Refsund, byggd 1862. Sträckan Bräcke-Pilgrimstad var 3,5 mil sjövägen. 1878 upphörde persontrafiken med Refsund.
Ångbåten Alma byggdes 1873 i Stockholm och kom i trafik 1874 mellan Bräcke-Pilgrimstad, före järnvägens tillkomst. 1908 byggdes hon om till flottningsbåt. 1957 upphörde flottningsarbetet, sen gick hon som fritidsbåt i Stockholms skärgård sen hemmahörande i Göteborg sen åter till Revsundssjön där hon år 2020 är.
Thomée byggdes av Motala Verkstad och monterades ihop vid Revsund 1875. Ångaren byggdes för person och godstransporter. 1879 flyttades hon på järnväg till Storsjön.
Gimån hade dubbla ångmaskiner och två propellrar. Hon var byggd för bogsering av timmer och sjösattes i Revsundssjön 25 maj 1890.

Bräcke trähusfabrik

Nära sågverket låg en stor kolgård. Där tillverkades träkol av sågavfallet. På kolgården startade, under 1940-talet, Bräcke Trähusfabrik. Senare var namnet Norrlandshus. Det var mellan 80-85 anställda. Fabriken brann sommaren 1964 och byggdes upp på nytt. Tillverkningen lades ned 1983.

Bräckeorten Visar

Bild på ingången till utställningen Bräckeorten Visar, 1948

Bild på ingången till utställningen Bräckeorten Visar, 1948

Företagarna i Bräcke gör en insats för att stimulera ökad företagsamhet genom en utställning och stor tilldragelse representerad av Bräckeortens Hantverksförening, den 31 juli till 8 augusti 1948.

Årets kommun i Sverige

1987 Blir Bräcke kommun årets kommun i Sverige.

Samer

Samerna brukade ha sina renar i skogarna runt Bräcke på vintern. Då kom samernas barn ner till gårdarna och lekte med barnen i Bräcke. Det var samer från Frostviken, Hotagen och Offerdal. Även 2020 har samerna från Offerdal renar i kommunen.

Kungar

Bild på kyrkbacken, kronjägarbostället och Skollärare Olssons hus

Bild på kyrkbacken, kronjägarbostället och Skollärare Olssons hus

Eftersom huvudvägen för resande gick via Lillkrog till Bräcke via kyrkbacken torde åtskilliga kungar ha färdats vid kyrkbacken.
Konung Swerre reste 1177 eller 1178 genom jämtland. Då bemärkte han särskilt Bräcke socken som lämpligt skattesubjekt.
Konung Magnus var här 1345. Härifrån utfärdade han sin kungörelse om utländska mäns handelsrätt.
Konung Carl XVI Johan var här på genomresa 1686.
Konung Oscar II reste genom Bräcke på väg till kröningen i Trondheim 1873. 1905 var han med om upplösningen av unionen med Norge.

SJ anställda

Det var status att arbeta vid SJ eftersom man var statligt anställd och det inte var några problem med att få sin lön. ”Statens kaka är liten men säker” var ett uttryck som användes. För lokförare var lönen snarare hög än liten.

Krigsinvalider

Ryska krigsfångeinvalider från Tyskland skulle till Ryssland via Bräcke och från Ryssland passerade tyskar och österrikare. Utväxlingen skedde i Haparanda som då låg på gränsen till Ryssland. Mellan 1915 och 1918 passerade mer än 60000 krigsfångar Bräcke.

Stationshus

Det första stationshuset stod klar till invigningen 1878. Det nuvarande stationshuset stod färdigt år 1910.

Kyrka

Den första kyrkan i Bräcke kan ha funnits på 1100-talet. Den ska ha legat ungefär där nuvarande kyrka står. Den andra kyrkan byggdes 1584-87 och revs 1859. Nuvarande kyrka restes 1859 och invigdes 1860. Sakristian är mycket vacker och väl värd ett besök, där är delar av 1500-tals kyrkan bevarade.

Första skolhuset

Bild omkring 1905 på de fem jordbruksfastigheterna i Bräcke. Det vita skolhuset till höger och ångsågen till vänster.

Bild omkring 1905 på de fem jordbruksfastigheterna i Bräcke. Det vita skolhuset till höger och ångsågen till vänster.

1859 uppfördes första skolhuset, bredvid kyrkan, och användes för undervisning till 1935. I skolan gick barn från Bräcke, Sösjö, Bensjö, Bröckling och Sjöändan. Byggnaden blev sedan församlingshem och bostad.

Kungsvägen, Storgatan, Riksvägen, E75, E14

Gamla vägen från Sundsvall till Östersund gick först i kyrkbacken. Senare gick vägen nedanför kyrkan vid sandgropen. Under 1950-talet byggdes riksvägen till den sträckning den nu har.

Apoteket, Handelsbolaget, Bomans Café och Konsum

Bild från 1940-50-talet på Apoteket närmast, sen Handelsbolaget, Bomans Café och Konsum

Bild från 1940-50-talet på Apoteket närmast, sen Handelsbolaget, Bomans Café och Konsum

Apoteket var inrett med bruna glasburkar på hyllor.
Handelsbolaget hade en affär för livsmedel och byggdes omkring 1900.
Bomans Café var i årtionden en samlingspunkt i byn. Huset uppfördes 1894-95. Idag 2020 finns Glassbaren i byggnaden.
Konsum var Bräckes ”galleria” med avdelningar för charkuteri, mjöl, gryner, byggnadsvaror och textilier.

Ol-Persgården, Wallanders hotell

Bild på Ol-Persgården med torn och Wallanders hotell

Bild på Ol-Persgården med torn och Wallanders hotell

Byggnaderna är över 100år.
Ol-persgården är den med torn och byggdes av bönder från Bröckling.
Wallanders hotell byggdes omkring 1893. Verksamheter i byggnaden har varit kafé, gästgiveri, skoaffär, radio tv affär, konditori, charkuteri och damfrisering.

Post och Telegrafhuset

Posten var på nedre våningen och Telegrafen på övre. På Telegrafen var det manuell koppling och tystnadsplikt för telefonisten. längst bort i byggnaden fanns Svenska Handelsbanken.

Jämtkrogen

Var på 1970-talet ESSO-motellet.

Medborgarhuset – Borgen – Folkets hus

Byggdes på 1950-talet. Här fanns biograf, danslokal och ett bibliotek.

Edlings villa

Bild från 1907 på Edlings villa

Bild från 1907 på Edlings villa

Låg vid dåvarande stora vägen genom Bräcke. Familjen Edling var under första hälften av 1900-talet mycket tongivande och involverad i utvecklingen av Bräcke samhälle. Petter Edling kallades av arbetarna för ”Bräckekungen”.

Kjellsborg

Bild på Kjell Olssons byggnad och ”Torpgatan”.

Bild på Kjell Olssons byggnad och ”Torpgatan”.

Byggdes av Kjell Olsson, en framträdande person vid 1900-talets början, och är byggt för att vara lite mer storslaget än grannen Edlings byggnad.

Läkarbostaden med läkarmottagning

Bild på läkarbostaden

Bild på läkarbostaden

En riktig kändis som bodde här var Per Uddén som utvecklade den batteridrivna Permobilen för handikappade, en världsprodukt!

Luftbevakningstornet

Bild på Luftbevakningstornet, bensinstation och ”fågelholkarna”

Bild på Luftbevakningstornet, bensinstation och ”fågelholkarna”

Byggdes under andra världskriget. Lennart Bäckström skriver: under en av mina arbetsresor under 1990-talet fick jag på en ”kartfabrik” se en karta över Europa med bl.a Sverige. På kartan över Sverige var städerna Stockholm, Göteborg, Malmö, Luleå utmärkta liksom Bräcke!

Templarhuset, Läskedrycksfabriken Svalan

Bild på huset med Läskedrycksfabriken Svalan

Bild på huset med Läskedrycksfabriken Svalan

Var Bräckes kulturcentrum under många år. I byggnaden har funnits Läskedrycksfabriken, Svea-biografen, buss- och taxistation.

Andra sidan banan

Bild på ”Andra sidan banan”

Bild på ”Andra sidan banan”

Bräckes Marina” eftersom många fastigheter hade sjötomt och de som bodde där kunde ha sina båtar vid Revsundssjön.

Badviken

Ligger norr om samhället och vid Revsundssjön. Var ett välordnat bad med ombytesavdelningar för grabbar och flickor samt hopptorn. Här och vid sandstranden i Sjöändan bedrevs simundervisning.

Torpet

Bild med motiv från Bräcke Folkets Park, Torpet

Bild med motiv från Bräcke Folkets Park, Torpet

Bräckes Folkets Park. Glanstiden var under 1950 och 1960-talet.

Hembygdsgården

Bild på Hembygdsgården.

Bild på Hembygdsgården.

Furulund

Bild på Furulund

Bild på Furulund

Var i början av 1900-talet ett café-, fest- och danspalats.

Rönningen slalom och hoppbacke

Bräckes ”Ski Center” på 1940 och 1950-talet.

Boberget

Bild på Bräcke från Boberget

Bild på Bräcke från Boberget

Här hade större gårdsägare fäbodar på sommaren. Ett utflyktsmål både sommar och vinter. På 1930-talet fanns en tid en slalombacke.

Vårdhemmet Furuhagen

Bild på Vårdhemmet Furuhagen

Bild på Vårdhemmet Furuhagen

Vårdhem för psykiskt utvecklingsstörda. Startade 1915 och avvecklades i början av 1990-talet. De inneboende betraktades som utvecklingsstörda. En del rörde sig fritt på området, några kunde vandra omkring i Bräcke och en del låstes in. 1944 var det 140 inneboende och ca 30 anställda.

Bild med vintermotiv från Bräcke. Kyrkan, Kommunalhuset och Konsum vid Riksvägen

Bild med vintermotiv från Bräcke. Kyrkan, Kommunalhuset och Konsum vid Riksvägen

Bild med motiv från Bräcke. ICA, Kommunalhuset och Glassbaren vid E14

Bild med motiv från Bräcke. ICA, Kommunalhuset och Glassbaren vid E14

Sidan publicerad 2021-01-20 av Tobias Persson