Dela sidan på sociala medier

Fiber till alla

Mellan 2013 och 2018 byggde 13 fiberföreningar nät till alla delar av kommunen. Det har förändrat förutsättningarna för att bo, arbeta och driva företag i Bräcke kommun.

I filmen nedan får du följa hur det gick till när alla i Bräcke erbjöds fiber, och träffa några av människorna som var med om utbyggnaden och nu kan använda alla de möjligheter nätet ger. Längre ner på den här sidan möts du av de som deltar i filmen i textformat.

Läs även reportaget med Erik Magnusson i Piligrimstad längst ner på sidan. Han har tillsammans med paraplyföreningen Bräcke fiber tagit emot pris för arbetet med fibern.

Mitt i Sverige och världen

Den jämtländska kommunen Bräcke ligger mitt i landet. Här bor omkring 6 200 människor i ett hundratal byar, småorter och små tätorter. Vi som bor här har nära till varandra, och en tradition av att hjälpas åt och se till att livet löper på. Fastän det ofta inte är så långt till grannen är befolkningstätheten bara 2,1 invånare per kvadratkilometer. Det beror på att kommunens yta till stor del är täckt av skog och sjöar. Vi har nära till naturen, och skogen ger oss både arbetstillfällen och plats för fritidsaktiviteter och reflektion.

Kanske står vi idag inför en ny landsbygdsutveckling, möjliggjord av digitaliseringen av samhället? I Bräcke kommun, liksom i andra landsbygdsområden, finns stora livs- och naturkvalitéer. Nu är det möjligt att kombinera det livet med en uppkoppling till andra tjänster och platser var som helst i världen. Förutsättningarna finns här – vi finns mitt i världen.

Klicka upp fälten nedan för att läsa en personlig berättelse från några av de kommuninvånare som deltagit i fiberresan.

Ulla-Märta i Revsund: "Ett beprövat framgångsrecept"

Det luktar nybakat och är precis så där hemtrevligt som det ska vara hos äldre damer. Damen i fråga är Ulla-Märta Svensson, pensionerad hushållslärare i Revsund. Hon bjuder på kakorna, och på ett recept för hur man bygger ett fibernät i sin by.

Ulla-Märta har blivit något av en ikon i bredbandsfrågor. Hon har blivit inbjuden till paneldebatter med bland andra Telias vd och generaldirektören på Post- och telestyrelsen för att diskutera kommunikation på landsbygden. Men det är det praktiska arbetet hemma som tagit mest tid, byarna runt Revsund var bland de första att bygga sitt fibernät enligt den modell som nu finns i hela kommunen.

– Det är ju minst lika viktigt att ha tillgång till en snabb anslutning och tjänster över internet här som i en stad, påpekar Ulla-Märta. Därför gav hon sig inte när hon blev hänvisad runt till olika nätägare och myndigheter utan såg till att få svar, och att nätet blev byggt av en förening för alla bybor och markägare.

Ulla-Märtas framgångsrecept:

  • Samla grannarna och tänk solidariskt så att ingen blir bortglömd.
  • Bjud på fika och ha trevligt samtidigt som ni utvecklar bygden. Det är mycket jobb!
  • Teknisk expertis finns det andra som har, ta hjälp!
  • Skaffa en pensionär som har tid att ringa runt och följa upp kontakter.
  • Och hälsa från Ulla-Märta, det har blivit lite av en dörröppnare i bredbandskretsar.

Bengt i kommunhuset: "Vi kallar det stordådet"

Som kommunchef i Bräcke har Bengt Flykt kunnat följa den ovanligt snabba utbyggnadstakten och sett antalet uppkopplade kommunbor gå från 0 till 80 procent på fem år. Snart blir det kanske 100 procent. Ändå har inga kommunala medel har gått till utbyggnaden av fibernät.

– Det är tack vare fiberföreningarnas hårda arbete och invånarnas inneboende kraft som det har gått så bra, säger Bengt. Vi kallar det som har hänt för stordådet. Utan det lokala engagemanget hade den här utbyggnaden inte varit möjlig.

Hela Bräcke kommuns yta täcks av 13 fiberföreningar som byggt varsitt nät till sina medlemmar. Föreningarna varierar i storlek från drygt 50 till runt 750 medlemmar. Tillsammans har de lagt ned mer än 100 mil fibernät och många tusentals arbetstimmar.

Men kommunen har haft en del fingrar med i spelet. När man på allvar började titta på hur företag och människor i den glesa kommunen skulle kunna bli uppkopplade valde kommunstyrelsen att inte nöja sig med att nå omkring 40 % av befolkningen med små spridningsnät utefter stomlinjer. Istället växte ett koncept med total täckning via stora nätområden fram. På så vis skulle ingen hamna emellan utan alla hushåll höra till ett eller annat fiberområde. Det politiska målet som Bräcke kommun antog 2012 ställdes högt, alla skulle kunna erbjudas en anslutning. Kommunen antog rollen som katalysator.

– Vi är en liten kommun, och det blev snabbt tydligt att vi skulle få vänta länge om kommunen skulle mäkta med att finansiera och projektera nät till alla bygder, eller innan någon marknadsaktör skulle se oss som en god affär, säger Bengt. Men vi har en lång tradition av folkrörelser, egenmakt och kooperativa lösningar, så vi satsade på den vägen istället.

Att det var fiberföreningar som genomförde utbyggnaden förde med sig två stora fördelar. Dels var den lokala förankringen nyckeln till den höga anslutningsgraden, dels minskade kostnaderna för nätbygget i och med att föreningarna kunde lyfta momsen och bidrog med eget arbete. Kommunen i sin tur stöttade fiberföreningarna med information, underlag och samordning. Dessutom borgade man för föreningarnas byggkrediter. Av de knappa 4 miljoner som Bräcke kommun lagt ner är den största posten lön till den samordnartjänst som tillsattes för att hjälpa föreningarna igång.

– Det viktigaste kommunen gjorde var att peka ut riktningen. Det har gjort att alla aktörer fått en tydlighet och att man tillsammans blev intressanta för kommersiella aktörer. Genom det avtal som Bräcke kommun tecknade med Telia/Skanova om hela det kommunala lägenhetsbeståndet kom också en långsiktig lösning för förvaltningen av föreningarnas nät, säger Bengt.

– Kommunens digitaliseringsresa har bara börjat. Nu har vi infrastrukturen på plats och det är dags att fylla den med smarta tjänster.

Eva i Skylnäs: "Fibern har förändrat förutsättningarna"

På trappen till Framgården i Skylnäs sitter Eva Jönsson med barnbarnet Maja i famnen. Hon njuter av utsikten, och av livet som kombinationsföretagare och lantbrukare. På gården finns förutom hönorna som nyfiket sprätter runt på tunet, 45 kor som går i ett par hagar runt knuten. Sedan några år tillbaka har Framgården, precis som de flesta hushåll och företag runt om i Bräcke kommunen höghastighetsuppkoppling.

– Det går inte att beskriva hur stor skillnad det har blivit sedan vi grävde in fiber, säger Eva. Förutsättningarna för att bedriva vårt företag är så mycket bättre nu.

Framgården är en gammal gård, den är stamfastigheten i Skylnäs och huset byggdes för nästan 180 år sedan. Samtidigt är Framgården ett modernt lantbruk. För den oinvigde kanske inte ett lantbruk framstår som ett högt digitaliserat företag, men det är det i allra högsta grad. Det är mycket som ska rapporteras in till myndigheterna, och de använder flera olika e-tjänster och digitala ansökningar med geografiska data. Eftersom gården dessutom är KRAV-certifierad är det än mer som ska rapporteras och följas upp.

– Vi har en mjölkrobot och en digitalt styrd flispanna kompletterad med solceller som också är uppkopplade mot nätet, berättar Eva samtidigt som hon kliar en av korna på ryggen.

Nuförtiden är det är mest maken Lars som tar hand om mjölkdjuren medan Eva har fullt upp med att arrangera konferenser, laga mat tillagad av lokalt producerade råvaror, och ta hand om gästerna på gårdens bed and breakfast.

Flera gånger har hon mötts av gästernas förvåning över att de har fiberuppkoppling på gården. Också i det företagandet har fibern betytt mycket. Det handlar om allt från att kunna uppdatera gårdens webb, ta emot bokningsförfrågningar och ta betalt till att erbjuda gästerna snabb uppkoppling till deras moln-lagrade filer och olika webbtjänster.

När den ekonomiska föreningen Revsund fiber bildades 2012 var Eva och Lars på Framgården snabbt med på noterna och lade tillsammans med många andra engagerade ner ett stort arbete för att bygga ett fibernät till byarna runt Revsund. De är mer än nöjda med resultatet.

– Man kan inte ha det bättre än så här - att kunna arbeta hemma på gården med människorna och djuren som jag älskar runt omkring. Helst vill jag aldrig åka härifrån! Och med fiberuppkopplingen är det knappt att jag behöver det, vi har kommit så mycket närmare allting. Det här är det bästa liv man kan ha!

Wilco och Nollie i Måsjön: "Folk gick man ur huse för att hjälpa till"

Mitt i skogen, mitt i ingenstans eller kanske snarare mitt i världen ligger Måsjön. Här bor Wilco de Lange och Nollie Knoop med sin dotter och med sitt företag. Hit kommer turister och motorentusiaster långväga ifrån för att prova på guidade off road-turer, antingen med motorcykel på sommaren eller med snöskoter på vintern.

Nu är det ett decennium sedan familjen flyttade från Holland till det faluröda huset i Måsjön tio mil från närmsta stad, och tre mil från den lilla tätorten Kälarne. Och ett par år sedan de skaffade fiber.

– Jag har aldrig känt mig så hemma någonstans som jag gör här, säger Nollie och tittar ut över de snötäckta bergen på andra sidan Gimån.

Det är inte bara utsikten och de djupa skogarna som gör att familjen trivs så bra. Mest är det nog människorna här i kring som alltid ställer upp för varandra och som tillsammans gör det till en bra plats att leva på. Tillsammans byggde de också Östra Bräckes fibernät som täcker Albacken, Sörbygden, Ljungå, Hällesjö och Ansjö. Och allt däremellan.

– Folk gick man ur huse för att hjälpa till, berättar Nollie. De som inte kunde greja med grävning och utstakning delade upp sig efter ett fikaschema och såg till att det alltid fanns kaffe och något att äta för de som var ute och för de som höll i planeringen.

Fibernätet har inneburit att alla bybor och lokala företag som vill nu kan kommunicera med varandra och omvärlden med ljusets hastighet. För Wilco som också arbetar som utvecklare och konstruktör på distans är fiberuppkopplingen en förutsättning. Det går åt mycket data för att skicka CAD-ritningar till de företag på kontinenten som han gör olika uppdrag åt.

– Det är fantastiskt att kunna arbeta hemifrån, och det är flera i byarna runt omkring som använder möjligheterna som fibern ger på det sättet. Man behöver inte välja mellan livskvalitet och uppkoppling, här får man det bästa av båda världar.

I turistföretagandet märks det tydligt att kombinationen av naturvärden och fiber är framgångsrik. Mycket av marknadsföringen och bokningen sker förstås online och de behöver en pålitlig uppkoppling. Men de har också hjälp av sitt goda rykte och rekommendationer från besökare. Mer än hälften av kunderna kommer tillbaka fler gånger.

– Vi jobbar mycket med sociala medier och bilder. På så sätt kan vi inspirera och dela upplevelser med människor från hela världen - något som var ganska svårt innan då jag var tvungen att förlita mig på en kopparledning som riskerade att gå av under nästa oväder, säger Wilco.

När Wilco går ut för att ta emot ett sällskap som bokat in sig på en guidad skotertur bryter solen igenom. Det blir en fin tur.

Erik i Pilgrimstad: "Hemligheten är att se helheten"

Vem har inte lite ”bra-att-ha-grejer” liggandes i något förråd? I Erik Magnussons uthus står förutom en Opel från 1930-talet två rullar fiberkabel. Det kan vara bra att ha om någon behöver skarva, som idag när en grävare tog med sig fibern på en av gatorna i Pilgrimstad. Erik är inte bara projektledare i den lokala fiberföreningen Service i Pilgrimstad, utan håller också ihop den övergripande organisationen för alla fiberföreningar i Bräcke kommun.

Fiberföreningar finns lite här och där i Sverige, men det unika i Bräcke kommun är att man tillsammans tagit ett helhetsgrepp och att man har formaliserat ett samarbete mellan föreningarna. Bräcke Fiber är en ideell förening och den bildades 2012 som en plats där de lokala nätbyggarna kunde träffas, dela erfarenheter och fatta gemensamma inriktningsbeslut.

– Det är mycket arbete att bygga ett fibernät, säger Erik medan han knackar ur pipan. När de första områdena drog igång sina projekt var det i mångt och mycket okända farvatten. Då är det extra viktigt att kunna diskutera med någon som är i samma situation och att kunna få både råd och moraliskt stöd. Vi pratade om allt från vem som skulle äga näten till momsfrågor och markavtal.

De föreningar som byggt sina nät utanför kommunens fyra tätorter har fått en del av kostnaden i EU-stöd. Det har ställt stora krav på dokumentationen och upphandlingen av olika tjänster måste göras på samma sätt som om de vore en offentlig myndighet. Hårda revisionsregler och ibland långa handläggningstider har också varit hinder för de små föreningarna som drivs ideellt. Tuffast var det kanske för de föreningar som var först ut, men sedan kunde de dela med sig av sina erfarenheter till de andra i Bräcke Fiber.

– Pilgrimstad ligger just över gränsen till tätort, så vi byggde vårt nät helt utan stöd, berättar Erik. Det var arbetssättet med fiberföreningar som gjorde det möjligt. Under projektet var det byggmöte varje morgon klockan 7 i vårt kök. Och föreningen gjorde utbyggnaden mycket mer kostnadseffektivt är någon stor kommersiell aktör kunde.

Man vill ju se om det går, säger Erik både om renoveringen av den gamla Opeln och om fiberutbyggnaden. Och så är det nog, att de som engagerat sig i fiberutbyggnaden är den typen av folk som är vana att lösa problem. Som vill se om det går, och som vill se sina hembygder utvecklas.

Abdulghani i Bräcke: "Lite närmare världen"

Svalor och sommarlovslediga barn kvittrar mellan hyreshusen i kvarteret Lokatten och skratten hörs genom den öppna balkongdörren till Abdulghani Dahhan Kaws lägenhet. Ljudet från en meddelandetjänst på sociala medier blandar sig också in.

Internet är ett bra sätt att hålla kontakten med släkt och vänner på andra platser. Tack vare fiberutbyggnaden kommer vi lite närmare världen, och lite närmare varandra. Men det gäller förstås att den man vill prata med också har en uppkoppling.

– Ibland får jag vänta veckor, eller till och med månader innan jag få tag på min familj i Syrien, säger Abdulghani som arbetar som studiehandledare på skolan i Gällö.

Han tillbringar en hel del tid på internet, i sociala medier, med att kolla på streamad tv och för att söka information om utvecklingen i världen och hur det fungerar här i hans nya samhälle.

– Internet är viktigt för unga människor, och för framtiden, säger Abdulghani. Vi måste kunna kommunicera med varandra, och kunna hitta information och förståelse.

Fibern gör det enkelt, och den igår i alla kommunala lägenheter. Bräcke kommun är den största fastighetsägaren när det kommer till lägenheter, och man valde tidigt att använda den styrkan för att underlätta fiberutbyggnaden i hela kommunen.

Samtliga lägenheter i det ordinarie fastighetsbeståndet och alla servicelägenheter och särskilda boenden är uppkopplade med fiber efter ett gemensamt åtagande som kommunen gjort med en telekom-aktör.

I dealen ingick också att den privata aktören erbjöd fiber till de andra hushållen och företagen i tätorterna. De förklarade sig också beredda att köpa bynäten av fiberföreningarna när stödperioden avslutats, och tack vare hyresavtal kunde fiberföreningarna runt om i kommunen sänka kostnaderna för sina medlemmar. När alla drog åt samma håll blev hela området intressant för kommersiella aktörer.

Ingemar i Sösjö: "Möjligheterna är oändliga"

Utsikten från bystugan i Sjösjö är fascinerande. Klara dagar syns både Åreskutan, Oviksfjällen och Klövsjös toppar vid horisonten. Men just idag har bybon Ingemar Nilsson ögonen riktade neråt istället. Som sammanhållande kraft i Sjöarnas fiberförening tittar han till Ronja och Fredrik i grävaren som lägger ner slangen som ska koppla ihop bystugan med resten av fibernätet som byggs.

– Vem vet vad vi har för behov av kommunikation i framtiden, säger Ingemar. När fibern kopplas in kommer vi att kunna ordna kulturarrangemang med webbsändningar, ha videokonferenser och bjuda våra besökare på wifi. Och säkert en massa annat som vi inte har tänkt på idag. Möjligheterna är oändliga och utvecklingen går fort.

Bräcke kommun ser fiberuppkoppling som en viktig strategisk fråga, och gjorde därför en extra utlysning av stöd till de föreningsdrivna samlingslokaler som valde att ansluta sig till sina respektive byanät när utbyggnaden drog igång.

Bystugan är bara en av drygt 200 fastigheter som Sjöarnas fiberförening har åtagit sig att koppla in. Förutom Sösjö ska byarna runt Bensjö, Hemsjö och Stugusjöarna fibreras, och man har räknat med drygt 10 mil fiber. Det mesta ska grävas ned, men på flera ställen har föreningen valt att lägga sjökabel för att ansluta olika områden. Föreningen heter ju faktiskt Sjöarna, och flera av kommunens 700 sjöar finns i deras nätområde.

Bräcke Fiber utsedd till Årets kooperativ

Bräcke Fiber, genom ordförande Erik Magnusson, tog hösten 2021 emot utmärkelsen Årets kooperativ i Jämtlands län 2020, för sitt arbete med fiberutvecklingen i Bräcke kommun. Priset inkluderar 10 000 kr och en nominering till den nationella tävlingen Årets kooperativ i Sverige, där föreningen tog hem en tredjeplats. Utmärkelsen delas ut av Coompanion.

Paraplyförening
Bräcke Fiber är den övergripande föreningen för alla Bräcke kommuns 13 fiberföreningar, plus en i Ragunda. Den övergripande föreningen startade med syftet att dela erfarenheter för att skapa nytta för kommuninvånarna. Detta sätt att organisera sig visade sig vara framgångsrikt och är det som ligger bakom utmärkelsen Årets kooperativ.

”Sällan har det varit så tydligt att det kooperativa samarbetet för att lösa gemensamma behov på landsbygd varit så aktuellt, som under 2020 när många personer har varit i behov av att arbeta hemifrån på grund av pandemin”, lyder en del av motiveringen.

– Väldigt tidigt i arbetet med fiber förstod vi att vi är noviser allihopa och behöver hjälpa varandra, det gjorde att vi bildade nätverket Bräcke Fiber där vi kunde dela problem och lösningar, säger Erik Magnusson, ordförande för Bräcke Fiber och boende i Pilgrimstad.

En annan fördel med Bräcke Fiber är att alla föreningar kunnat uppträda som en part gentemot teleoperatören Telia, och det blir mer kraft bakom om det är flera tusen abonnenter som talar istället för några hundra. Det har även gjort att fiberföreningarna kunnat förhandla fram ett bra pris.

Stort engagemang bakom succén
Utbyggnaden av fibern i Bräcke kommun har skötts ideellt av bybor genom de 13 fiberföreningarna. Arbetet påbörjades 2013 och har bland annat bestått av att projektera, söka bidrag och anlita entreprenörer. Men arbetet har inte stannat vid skrivbordet utan också skett utomhus i form av att staka ut sträckning och förbereda för grävning.

– Det som gjort det här möjligt är handlingskraftigt folk i bygderna som är vana att ta i med nävarna, inte bara skriva med händerna. Människor som är vana att jobba med landsbygdens villkor – att ingen annan gör det åt oss så vi gör det själva. De ska framhållas i den här utmärkelsen till Årets kooperativ att den går till alla som har jobbat med detta i de olika föreningarna, säger Erik Magnusson.

I topplistan nationellt
Under fiberutbyggnadsåren 2013-2019 blev samtliga hushåll i kommunen tillfrågade om att ansluta sig till fibernätet och de flesta tackade ja. Nu när arbetet är slutfört har därför ca 95 procent av alla hushåll i Bräcke kommun fiber*. Det gör Bräcke kommun till en av landets mest uppkopplade kommuner.

Erik Magnusson ser att fibern har stor betydelse för människor.

– I Pilgrimstad där jag bor är det många som jobbar hemifrån. Vi ser ju nu också att trycket på villor ökar, för det är inte så kul att sitta och jobba hemifrån i en liten lägenhet.

*Siffror från Post och Telestyrelsens bredbandskarta okt 2020, definierat som "Tillgång till, inklusive absolut närhet till bredband"

Coompanion Jämtlands motivering till utmärkelsen Årets kooperativ

"Under ett decennium har Bräcke Fiber varit en spindel i nätet för att organisera samverkan mellan 13 lokala fibernätsföreningar i Bräcke och även fastigheter i Ragunda kommun. Bräcke Fiber organiserar gemensamt lärande, samordnar förhandlingar och upphandlingar med tjänsteleverantörer så att föreningarna tillsammans kan gör bättre affärer för sina fibernätsanvändare. Fibernätsföreningarna i Bräcke har möjliggjort att 93 procent av alla fastigheter i kommunen har möjlighet att ansluta sig till fibernät. Sällan har det varit så tydligt att det kooperativa samarbetet för att lösa gemensamma behov på landsbygd varit så aktuellt, som under 2020 när många personer har varit i behov av att arbeta hemifrån på grund av pandemin."

Förvaltning och efteranslutningar

Det är fiberföreningarna som beslutar om hur nätet ska driftas och förvaltas. Antingen tecknar man ett driftavtal, eller så säljer föreningen bynätet till en operatör efter det att bidragen är avskrivna.

När föreningarna själva tar hand om nätet går alla som har fiberuppkoppling in som andelsägare. Föreningen köper in ett antal abonnemang från teleoperatören och tar betalt av sina andelsägare för det.

De fastigheter som av olika anledningar inte anslöts till fibern under utbyggnadsåren kan efteransluta sig, men det är betydligt dyrare än vad det kostat för de som redan är anslutna. Hur det går till och vad priset blir beror på vilken fiberförening fastigheten tillhör.

Sidan publicerad 2024-03-05 av Therese Sjögren