Här föds framtidens fiskar

Hos Vattenbrukscentrum Norr i Kälarne skapas varje år miljoner av öring, röding och regnbåge. Huvudsyftet är att forska fram motståndskraftigare fiskar åt fiskenäringen, men på köpet skapas ett överskott som kan simma vidare i sjöar och vattendrag runt om i Bräcke kommun. Sedan i höstas har anläggningen ny vd, som gärna vill utveckla anläggningens publika del.

Det bubblar av syre i bassängerna och luktar lite fränt av fiskfoder inne i anläggningen. Christer Lindberg drar ut en liten låda i kläckeriet och visar 3000 yngel. I nästa rum skådas istället halvkilos rödingar och i dammarna utomhus ännu större släktingar.

– När jag kom hit första gången blev jag imponerad av hur stort det är. Vi lever lite i det tysta nu inne i skogen men det vi gör tål att visas upp, säger vd Christer Lindberg, som ser framför sig akvarier och pedagogiska utställningar kring fisk i en del av anläggningen som en framtida utveckling.

Förutom nytt jobb har han ny bostadsort och trivs som fisken i vattnet med bådadera. Drömgården fanns i Ansjö, strax utanför Kälarne, och där har sambon Anette dessutom kunnat öppna en frisörsalong.

Till vänster: Christer Lindberg, vd på VBCN. Till höger: Platschef Torleif Andersson chippar fisken tillsammans med en gästforskare från SLU. I proceduren antecknas fiskens vikt för att dess tillväxt ska kunna följas. Innan vägning och chipning bedövas fisken för att inte bli stressad.

Till vänster: Christer Lindberg, vd på VBCN. Till höger: Platschef Torleif Andersson chippar fisken tillsammans med en gästforskare från SLU. I proceduren antecknas fiskens vikt för att dess tillväxt ska kunna följas. Innan vägning och chipning bedövas fisken för att inte bli stressad.

Har anställda och gästforskare

Till Vattenbrukscentrum Norr, VBCN förkortat, tar Christer Lindberg med sig erfarenheter från jobb på Tillväxtverket och som kommunal näringslivschef, bland annat. Fiskefrågorna är nya och han är tacksam för den gedigna kompetens som finns i företaget sedan tidigare.

– Vi är sex anställda här och tillsammans har de närmare 100 års gemensam erfarenhet av det hela.

Förutom vd, platschef och fiskeritekniker har VBCN numera en forskare anställd. Därutöver har de gästforskare från SLU och andra universitet i Sverige och världen.

– Som forskare hyr man bassänger och fiskar. Vi driftar projekten och utför det som ska göras med fisken. Forskarna kommer hit och gör studier mellan varven, och bor då i bostadshuset bredvid anläggningen, berättar Christer Lindberg.

VBCN är 60 procent offentligt ägt av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Region Jämtland Härjedalen och en forskargrupp. Resterande 40 procent ägs av fiskodlare i norra Sverige
som också köper rom eller mindre fisk härifrån för att föda upp i sina odlingar.

Fiskbassänger

VBCN har avelsstammar som de håller "rena" från inavel och korsningar. Dessa blir föräldrar till fiskar som i sin tur kan sättas ut i det vilda. Den öring som VBCN säljer som sättfisk har sitt ursprung i Stavre-Gimån systemet.

Forskar på hur fisken trivs bäst

Ett exempel på forskning som bedrivs i anläggningen är romöverlevnad. Att en större andel rom blir till fiskar betyder nämligen mycket för lönsamheten inom fiskenäringen. Andra forskningsområden kan handla om vilken betydelse motion har för fisken och i vilka vattentemperaturer fisken mår bäst. VBCN driver också avelsprogram för regnbåge och röding på uppdrag av SLU. Detta är tidskrävande projekt eftersom det tar flera generationer fisk att få fram en för näringen bra odlingsfisk.

Syftet med både avelsprogram och forskning är att skapa motståndskraftiga, snabbväxande och fina fiskar som kan förbättra förutsättningarna för fiskenäringen.

Fisken flyttar ut i sjöarna

Den fisk som inte används i forskningen eller behålls som stamfiskar kan säljas vidare och förutom till fiskenäringen säljer VBCN sättfisk till fiskevårdsområdena i närheten. Här hämtas nya fiskar upp för att släppas ut på platser som Gimån och Sundsjön. Det långvariga samarbetet gör att i princip all ädelfisk du skymtar i våra många vattendrag har sin stamfader i skogen i Kälarne, med det friska vattnet från Ansjön pumpandes i gälarna.

Den här artikeln publicerads första gången i kommuntidningen NäraPDF, som delades ut till alla hushåll i Bräcke kommun 26 maj.

Sidan publicerad 2020-07-13 av Stina Hylén