SKR har analyserat kommunens ekonomi

I veckan fick Bräckes kommunpolitiker en presentation av Sveriges kommuner och regioner (SKR) med förslag på hur kommunen kan komma tillrätta med sin ekonomi. Analysen visar att kommunen har högre ambitionsnivå än jämförbara kommuner när det gäller kärnverksamheterna.

– Det finns jobbiga beslut att ta för oss politiker men det känns bra att vi nu har en gemensam kartbild att jobba vidare utifrån, säger kommunalrådet Jörgen Persson (S) om den omfattande ekonomiska analysen.

Presskonferens om analysen 11 maj

Tisdag 11 maj kl 10 håller politikerna i Bräcke kommun en digital presskonferens med anledning av SKR:s ekonomiska analys. Presskonferensen sänds via youtube och du hittar filmen här på nyhetssidan på bracke.se om du vill lyssna live eller i efterhand.

Vad politikerna ska göra med resultatet återstår att diskutera och är en långsiktig fråga. Först och främst ska de fördjupa sig i materialet från SKR.

Bakrund

Om ett par år kommer Bräcke kommuns utgifter att vara ca 40 miljoner kronor större än kommunens inkomster, om inget görs. Mot bakgrund av det stora underskottet har kommunen bett Sveriges kommuner och regioner (SKR) om hjälp med en genomlysning av ekonomin för att se var det finns störst möjlighet att spara, och vilka åtgärder som kan vidtas. Genomlysningen är nu klar i sin helhet och i torsdags fick alla politiker i Bräcke kommunfullmäktige möjlighet att ta del av en fördjupad presentation från experterna på SKR.

SKR har tittat på hur mycket Bräcke kommun lägger på sina verksamheter och jämfört det med liknande kommuners kostnader för samma sak. Fokus har legat på vård och omsorg, individ- och familjeomsorg, skola och affärsverksamhet (uthyrning av lokaler och bostäder) eftersom detta utgör den allra största delen av kommunens ekonomi.

Sammanfattning av analysens resultat

Det analysen visar är att Bräcke kommun har en mycket högre ambitionsnivå för sina verksamheter än såväl riket som länet och jämförbara kommuner. Exempelvis kostar äldreomsorgen 20 miljoner kronor mer per år än i jämförbara kommuner. En förklaring till det är att människor beviljas plats på särskilt boende tidigare än vad de har behov av om man ser till brytpunkten för hemtjänst, det vill säga den punkt då antalet timmar för hemtjänst kostar mer än en plats på särskilt boende. Därtill bor människor längre på särskilt boende i Bräcke kommun än i andra kommuner. Detta till trots är det inte kö till platserna på särskilt boende utan det finns i dagsläget många tomma platser. SKR drar utifrån det slutsatsen att en lämplig åtgärd är att minska antalet platser på särskilda boenden med 10-20 stycken.

När det gäller skolan är det framförallt bemanningen i Bräcke kommun som sticker ut, med högre lärartäthet och fler elevassistenter än rikssnittet. Därtill har Bräcke kommun höga lärarlöner i relation till antalet lärare med lärarlegitimation. Höga löner förklaras troligen av lärarbrist och därför ser SKR att åtgärder snarare ska riktas in på personaltätheten.

För individ- och familjeomsorg är det framförallt HVB-hem som SKR ser som den största ekonomiska utmaningen. Bräcke kommun bör se över att i större utsträckning placera barn och unga i familjehem istället, som kostar mindre än HVB.

Angående affärsverksamheten pekar SKR på att Bräcke kommun bör sälja lokaler som inte används eftersom det tickar iväg med kostnader om de står tomma år efter år, när lokaler istället borde inbringa ett överskott till underhåll. Om inte försäljning är möjlig tycker SKR att kommunens ska se över rivning. SKR föreslår också att Bräcke kommun ska se över hur internuthyrning av lokaler fungerar, så att det skapas incitament för verksamheterna att trimma sitt utrymme.

Under arbetet har SKR också tittat på andelen administrativ personal i förhållande till övrig personal och kan konstatera att Bräcke kommun där ligger i nivå med riket, länet och jämförbara kommuner.

Sammanfattningsvis pekar SKR på att Bräcke kommuns kostnader för exempelvis löner stiger även när behoven minskar och SKR föreslår att kommunen ska stärka styrningen så att verksamheternas budget anpassas efter den ekonomi och de behov som finns, inte efter alltför högt ställda mål och nyckeltal.

Sidan publicerad 2021-05-07 av Stina Hylén