Om du varit utsatt för våld eller bevittnat våld

Socialtjänsten erbjuder stöd för att hjälpa barn och unga som varit utsatta för våld eller bevittnat våld.

Att berätta om våld

En del barn och ungdomar har lätt för att berätta, andra har svårare och kan känna rädsla, skam eller skuld för det som hänt. Det är viktigt att försöka berätta, även om det känns jobbigt i stunden. Vi som jobbar på socialtjänsten är vana att lyssna på och prata med barn och ungdomar om svåra saker.

Ta kontakt med socialtjänsten via telefonnummer eller mejl som du hittar längre ner på sidan, alternativt via vår e-tjänst:

Allmänna Barnhuset har gjort en film om våld mot barn och ungdomar:

Olika typer av våld mot barn och unga

Ibland kan det vara svårt att förstå vad våld är. Våld handlar inte bara om slag eller synliga skador. Det kan också vara elaka ord, att någon försöker kontrollera dig på olika sätt eller att någon försöker skrämma dig.

Våld, oavsett vilken typ av våld det handlar om, kan våldet göra att du känner dig ensam eller rädd, men kom ihåg – ingen ska behöva ha det så. Du har rätt att må bra och känna dig trygg.

Det är viktigt att känna till olika typer av våld, så att vi lättare kan se när något inte är som det ska – både för vår egen skull och för att kunna hjälpa andra. Våld kan vara psykiskt, fysiskt eller hedersrelaterat, och det kan se olika ut beroende på situationen. Det kan vara ord, isolering, hot, att bli kontrollerad på olika sätt eller att någon annan gör att du känner dig svag eller otrygg.

Barnmisshandel

Barnmisshandel är när en förälder eller vuxen slår eller på annat sätt gör ett barn illa. Våld kan se ut på många sätt, det är till exempel inte tillåtet att slå med öppen eller knuten hand, nypas, dra i håret, knuffas eller ta tag i barn så att det gör ont. Man får inte heller tvinga ett barn att göra saker som kan vara farligt för barnet. I Sverige har vi en lag som säger att föräldrar och andra vuxna aldrig får slå ett barn.

Barnmisshandel kan också vara att en vuxen säger elaka saker eller inte tar hand om barnet på ett bra sätt.

Försummelse

Försummelse är en form av våld där en person är beroende av hjälp från någon annan och inte får den hjälpen, exempelvis ett barn som är i behov av hjälp och omvårdnad av sin förälder och inte får det. Det kan exempelvis handla om:

  • Ingen eller bristande omvårdnad om barnet.
  • Bristande tillsyn, att ingen bryr sig om att skydda barnet eller att föräldern inte vet vad barnet gör.
  • Näringsbrist eller att barnet inte får den mat det behöver.
  • Hög skolfrånvaro, ingen hjälp med läxor eller uppmuntran att lära sig nya saker.
  • När ett barn behöver men inte får medicinsk hjälp och vård.

Sexuella övergrepp

Sexuella övergrepp är olika sexuella handlingar som sker mot någons vilja. Alla sexuella handlingar mot barn under 15 år är olagliga och räknas som sexuella övergrepp. Det gäller även om barnet skulle säga att det vill eller på annat sätt visar att det är med på vad som händer.

Den som utsätter barnet för sexuella övergrepp kan vara någon barnet känner, som till exempel en familjemedlem, en släkting, någon annan vuxen eller ett annat barn eller ungdom. Det kan också vara en främling för barnet.

Det är aldrig okej även om den som utsätter barnet till exempel försöker göra det till en lek. Det är aldrig barnets fel. Det är alltid den vuxnes ansvar när någonting sker som handlar om sexuella övergrepp mot barn.

Hedersrelaterat våld och förtryck

Hedersvåld och hedersförtryck kan innebära att begränsa någon annans möjlighet att bestämma över sig själv och sin kropp. Våldet och förtrycket kan handla om att inte få bestämma hur man ska klä sig, vem man får umgås med eller vem man får gifta sig med. Tvångsgifte och könsstympning är exempel på hedersvåld.

Begränsningarna och utsattheten kan se ut såhär:

  • Att inte få vara med på alla skol- och fritidsaktiviteter.
  • Att inte få välja vilka kläder man vill ha. Det handlar också om krav på anständig klädsel.
  • Krav på att ta stort ansvar för hemarbete och småsyskon.
  • Kontroll av mobil, dator och sociala medier.
  • Att inte få välja eller välja bort religiös åskådning.
  • Att inte få ha vänner som inte är godkända av familjen.
  • Att inte få ha pojkvän eller flickvän.
  • Att behöva dölja eller hemlighålla sin sexuella läggning eller könsidentitet.
  • Att inte få ha sex innan äktenskap.
  • Att inte få välja partner eller att man måste välja bort partner.
  • Att utsättas för barnäktenskap eller tvångsäktenskap.
  • Att utsättas för oskuldskontroller, oskuldsintyg och hymenoperationer.
  • Att som flicka eller kvinna utsättas för könsstympning.
  • Att bli bortförd och/eller kvarhållen utomlands i syfte att giftas bort, utsättas för könsstympning, att utsättas för omvändelseförsök eller uppfostras i enlighet med hedersnormer, så kallade ”uppfostringsresor”.

Barnahus i Jämtlands län

I Sverige finns över trettio Barnahus med samma syfte; att hjälpa och stötta barn som varit utsatta för brott. Att få berätta vad man varit med om är en början till att kunna få hjälp och stöd.

Hos Barnahus i Jämtlands län har samverkande parter, däribland Bräcke kommun, tillsammans bestämt att de ska göra det bättre för barn som utsätts för brott.

Barnahus är en samverkan mellan Åklagarmyndigheten, Polismyndigheten, Region Jämtland Härjedalen och alla åtta kommuner i länet.

Hur arbetar barnahus?

När en anmälan om våld eller sexuella övergrepp kommer till socialtjänst eller polis kontaktar samordnare på Barnahus socialtjänst, polis, åklagare, barn- och ungdomsmedicin, barn- och ungdomspsykiatrin till ett samrådsmöte, för planering i varje enskilt ärende.

Samverkan mellan de olika yrkesrollerna ger samlad kunskap och kompetens.