Våld i nära relationer

Lämna sidan snabbt - så fungerar knappen

Knappen tar dig till google.se och webbplatsadressen på fliken som du har öppen nu ändras till google.se.

Knappen "lämna sidan snabbt" finns på flera ställen på denna sida.

Historiken kommer inte att rensas

När du klickat på knappen "Lämna sidan snabbt" kommer historiken inte att rensas automatiskt. Knappen är till för att snabbt kunna lämna sidan vid behov, men det alltså att använda bakåtknappen för att komma tillbaka till denna sida.

Stäng fliken för att bakåtknappen inte ska gå att använda och rensa historiken om du inte vill att historiken ska gå att se. Se guide nedan för hur du går tillväga.

Rensa historiken om du vill hemlighålla att du besökt sidan

Mobiler, surfplattor och datorer kommer ihåg vilka sidor du varit på och du behöver rensa historiken om du inte vill att någon ska kunna se att du varit inne på en viss sida.

Så här gör du för att rensa historiken:

Rensa historik i Chrome:

1. Klicka på de tre punkterna uppe till höger (menyn).
2. Välj "Fler verktyg" och därefter "Ta bort webbinformation".
3. Välj tidsintervall och klicka på "Rensa data".

Rensa historik i Safari (iPhone och iPad):

1. Gå till appen "Inställningar".
2. Klicka på "Safari" och därefter på "Rensa historik och webbplatsdata".

När du gjort en rensning kommer det inte att synas vilka sidor du har besökt, men det finns en möjlighet att någon som använder datorn/surfplattan/telefonen kan se att en rensning har gjorts.

Öppna sidan i anonymt läge om du vill slippa rensa historiken

Om du väljer att öppna den här sidan i anonymt läge så sparar inte webbläsaren sidor som du besökt. Detta kallas exempelvis "Nytt inkognitofönster" eller "Nytt privat fönster", beroende på vilken webbläsare du använder.

Kvinnofridslinjen 116 016

Nationell stödtelefon för dig som upplevt hot eller våld. Du kan ringa även om du inte pratar svenska. Samtalen kostar inget och syns inte på telefonräkningen. Du kan vara anonym.
www.kvinnofridslinjen.se Länk till annan webbplats.

BRIS 116 110

Stödtelefon för dig som är ung. Det går även att chatta eller mejla. Du kan vara anonym.
www.bris.se Länk till annan webbplats.

RFSL:s brottsofferjour 020-34 13 16

Stödtelefon för dig som är homosexuell, bisexuell, transperson eller queer och utsatt för brott eller våld.

Terrafem 020-52 10 10

Stödtelefon för dig som är utsatt för våld. Du kan få stöd på många olika språk. Samtalen kostar inget och syns inte på telefonräkningen. Du kan vara anonym.
www.terrafem.org Länk till annan webbplats.

Brottsofferjouren 0200-21 20 19

Stödtelefon för dig som utsatts för brott. Du kan ringa även om du inte pratar svenska.
www.brottsofferjouren.se Länk till annan webbplats.

Välj att sluta

Du kan också få hjälp via den nationella telefonlinjen "Välj att sluta på" 020-55 56 66, som har öppet måndag, tisdag och fredag 8.30-16. Information om telefonlinjen Länk till annan webbplats.

Polisen

• Vid akuta fall, ring 112
• Vid icke akuta fall, ring 114 14

Stöd till dig som upplevt våld

Socialtjänsten och öppenvården

Stöd finns att få från socialtjänsten och kommunens egna öppenvård för dig som blivit utsatt eller är utsatt för våld i nära relation. Ta gärna kontakt med oss för att få mer information och vägledning. Du kan ansöka om stöd genom att mejla eller ringa socialtjänsten, eller använda e-tjänst:

• E-tjänst: Ansökan om stöd till vuxna Länk till annan webbplats.

Du kan också ringa kommunens egen öppenvård för att få 1-5 samtal utan att behöva ta kontakt med socialtjänsten innan. Du når öppenvården på telefonnummer 0693-163 50 eller e-post oppenvardsteamet@bracke.se

Om du som blivit utsatt för våld är i behov av skyddat boende vänligen ta kontakt med socialtjänstens Individ- och familjeomsorg på telefon 0693-161 00 (växel).

Centrum mot våld

Centrum mot Våld i Jämtlands län är en samverkan mellan alla kommuner i Jämtlands län. Här kan du som bor i länet få råd och stöd, om du är eller varit utsatt för våld. Barn och unga som upplever eller har upplevt våld får särskilt stöd och personer som utövar eller har utövat våld kan få behandling. Du kan ringa 0200-120 145 vardagar kl 8-16. Du kan vara anonym i den inledande kontakten med Familjehemscentrum. På hemsidan finns mer information och kontaktformulär.

• Centrum mot vålds hemsida Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Kvinnojouren i Jämtland

Kvinnojouren i Jämtland är en ideell förening som erbjuder stöd till våldsutsatta kvinnor. Du kan kontakta kvinnojouren för att få stöd i din situation. Du når Kvinnojouren på telefonnummer 063-13 25 00 (telefontid mån-fre kl 9-12, tis, tors, sön kl 18-20).

• Kvinnojourens hemsida Länk till annan webbplats.

Barn som upplevt eller varit utsatta för våld

Läs vidare på kommunens hemsida:

• Om du varit utsatt för våld eller bevittnat våld

Stöd till dig som behöver förändring av våldsbeteende

För dig som utövar våld mot partner eller annan närstående finns hjälp att få genom Centrum mot våld i Östersund. Mer information hittar du på Centrum mot vålds hemsida

• Centrum mot vålds hemsida Länk till annan webbplats.

Psykiskt våld kan vara många olika saker och påverkar måendet i hög grad hos den som utsätts. Den som ofta blir kritiserad, ifrågasatt, kränkt och dumförklarad kan bli osäker på sig själv och på sina egna tankar och ord. Hen som utsätts kan till och med börja tro att det som våldsutövaren säger är sant och att den själv bär skuld till de konflikter/bråk som uppstår i relationen. Det kan leda till att hen gör det våldsutövaren vill för att undvika bråk, hot och/eller våld.

Våldsutövaren kan också hota att ta sitt liv om den andra tänker lämna relationen. Det kan även förekomma hot om att göra sig själv eller andra personer i sin närhet illa, eller skada ett husdjur på något sätt.

En annan typ av psykiskt våld kan vara att bli hindrad att trösta barnen eller att söka vård för egen del eller för barnen.

Det psykiska våldet kan till exempel vara:

• Säga och göra kränkande saker mot någon.
• Anklaga någon för saker hen inte gjort.
• Få någon att tro att det oftast är den som tycker, tänker eller gör fel i relationen.
• Oförutsägbarhet, det som var rätt i går är fel idag, vad som än görs blir det fel.
• Kontrollera och ha åsikter om vad någon skriver på sociala medier eller i sms.
• Kontrollera och göra det svårare för någon att hålla kontakten med vänner och familj.
• Hota att skada hen eller någon som hen älskar, en person eller ett djur.
• Göra hen rädd med hotfulla gester eller kommentarer.
• Försvåra någons vardag, till exempel gömma saker som den behöver.
• Slå sönder möbler eller saker som någon tycker om.
• Göra sig rolig på någons bekostnad, förlöjliga och håna någon.
• Kontrollera hemmets ekonomi.

Fysiskt våld

Fysiskt våld kan vara allt från att dra i håret, örfilar, knuffar, slag, sparkar, stryptag eller kvävningsförsök till att använda olika vapen. Den som utövar fysiskt våld väljer ofta medvetet att rikta aggressionerna mot särskilda delar av kroppen så att blåmärken och andra skador inte ska upptäckas av utomstående.

Våldet kan även ge upphov till skador som inte går att dölja, som frakturer, ögonskador, rivmärken, blåmärken och sår på synliga delar av kroppen. Det fysiska våldet kan ske upprepade gånger eller endast finnas där som ett hot.

Fysiskt våld kan ske på många sätt. Det kan exempelvis vara en eller flera av följande saker:

• Nyper, skakar eller håller fast någon.
• Sliter någon i håret.
• Släpar eller knuffar någon.
• Kastar föremål på någon.
• Tar stryptag på någon.
• Slår eller sparkar någon.
• Bankar någons huvud mot något.
• Hindrar någon från att sova.

Sexuellt våld

Sexuellt våld innebär allt sexuellt umgänge som sker mot någons vilja, det vill säga allt ifrån att någon tjatar sig till sex, till våldtäkt. Att tvinga någon att utföra förnedrande sexuella handlingar som denne inte vill delta i. Det kan också handla om fysiskt våld som riktar sig mot bröst eller könsorgan.

Sexuellt våld kan vara både psykiskt och fysiskt. Det kan till exempel innebära en eller flera av följande saker:

• Har sex med någon fast den inte vill.
• Ge någon sexuella kommentarer
• Röra någon på ett sexuellt sätt mot dennes vilja.
• Tjata till sig sex eller tvinga någon att utföra olika typer av sexuella handlingar.
• Tvinga någon att titta på porr fast den inte vill.
• Tvinga någon att ha sex med flera parter.
• Få någon att känna att den inte kan säga nej till sex. Upplevelsen för den som är utsatt kan vara att priset för att säga nej till sex blir för högt.

I Sverige har vi en samtyckeslag som säger att sex ska vara frivilligt och om det inte är frivilligt så är det olagligt. Det vill säga, har någon inte aktivt sagt ja till sex är det lika med ett nej och en brottslig handling om det inte respekteras.

Latent våld

Latent våld är den våldsform som inte görs eller uttrycks verbalt, men som är underförstådd genom exempelvis blickar, stämning eller kroppsspråk.

Många beskriver latent våld som att stämningen förändras när våldsutövaren finns i närheten och att ”något hänger i luften”. Stämningen är tryckt och risken för nytt våld är ständigt närvarande och styr vad hen som är utsatt gör och hur hen beter sig.

Digitalt våld

Digitalt våld är våld som utövas i en digital miljö. Våldsutövaren övervakar, trakasserar eller kontrollerar genom mobil, sociala medier eller digitala tjänster. Som med andra typer av våld kan det användas i både pågående och avslutade nära relationer.

Våldshandlingarna som utförs kan vara psykiskt våld, sexuellt våld eller andra våldshandlingar, men det sker digitalt.

Exempel på digitalt våld i nära relation

• Smygläsa eller kräva att få läsa meddelanden och mejl.
• Kräva att få lösenord.
• Bestämma vem den utsatta får bli vän med eller följa i sociala medier. Kräva att den utsatta blockar vissa personer.
• Hålla koll på var den utsatta är genom appar.
• Hotfulla meddelanden (vanligt efter att relationen har tagit slut).
• Sprida rykten, privat information eller exempelvis sexuella bilder digitalt.
• Posta inlägg eller kommentera från dina konton.
• Få meddelanden trots att den utsatta sagt att hen inte vill ha meddelanden.

Försummelse

Försummelse-våld riktas framför allt mot personer som är beroende av andra för sin dagliga livsföring – sårbara grupper som barn, äldre eller personer med funktionsnedsättning.

Våldsutövaren ger inte den vård, stöd eller hjälp som den våldsutsatta behöver, eller försvårar hjälp från andra.

Exempel på försummelse-våld i nära relation

• Inte ge den hjälp som den utsatta behöver när det gäller mat, medicin eller hygien.
• Ge fel medicin, fel dos eller ingen medicin alls.
• Inte hjälpa den utsatta att komma upp ur sängen, ställa rollatorn utom räckhåll eller gömma hörapparaten.
• Lämna den utsatta ensam utan tillsyn.
• Inte ta den utsatta till vården eller tandläkaren och annan eller vanvård.

Hedersrelaterat våld och förtryck

Hedersvåld kan innebära att begränsa någon annans möjlighet att bestämma över sig själv och sin kropp. Våldet och förtrycket kan handla om att inte få bestämma hur man ska klä sig, vem man får umgås med eller vem man får gifta sig med. Tvångsgifte och könsstympning är exempel på hedersvåld.

Begränsningarna och utsattheten kan se ut såhär:

• Att inte få vara med på alla skol- och fritidsaktiviteter.
• Att inte få välja vilka kläder man vill ha. Det handlar också om krav på anständig klädsel.
• Krav på att ta stort ansvar för hemarbete och småsyskon.
• Kontroll av mobil, dator och sociala medier.
• Att inte få välja eller välja bort religiös åskådning.
• Att inte få ha vänner som inte är godkända av familjen.
• Att inte få ha pojkvän/flickvän.
• Att behöva dölja/hemlighålla sin sexuella läggning eller könsidentitet.
• Att inte få ha sex innan äktenskap.
• Att inte få välja/välja bort partner.
• Att utsättas för barn- och tvångsäktenskap.
• Att utsättas för oskuldskontroller, oskuldsintyg och hymenoperationer.
• Att utsättas för könsstympning av flickor och kvinnor.
• Att bli bortförd och/eller kvarhållen utomlands i syfte att giftas bort, utsättas för könsstympning, att utsättas för omvändelseförsök eller uppfostras i enlighet med hedersnormer (”uppfostringsresor”).

Ekonomiskt våld

Det kan innebära att våldsutövaren kontrollerar familjens ekonomi och den utsattes pengar så att hen måste be om pengar till alla inköp.

Det kan också innebära motsatt förhållande så att en part får betala för allt i hushållet medan den andra använder sina pengar till egna nöjen och investeringar.

Ekonomiskt våld kan även användas för att exempelvis förhala bodelning eller manipulera folkbokföringen så att underhåll och bidrag inte kan utbetalas till den utsatta.

Ekonomiskt våld kan även innebära

• Den utsatta tillåts inte ha ett eget bankkonto eller bankkort.
• Den utsatta kan tvingas redovisa alla utgifter. Den utsatta kan inte spara ihop ett eget kapital för att lämna relationen.
• Den utsatta tvingas stå ensam på lån eller lån tas i den utsattas namn av våldsutövaren.
• Den utsatta skuldssätt genom obetalda lån eller fakturor.
• Den utsatta tvingas utföra ekonomiska olagligheter.

Materiellt våld

Det kan innebära att den som utövar våld förstör familjens gemensamma saker, partnerns personliga tillhörigheter och barnens leksaker.

Våldsutövaren kan särskilt välja ut saker som betyder mycket för den närstående eller barnen för att hota, kränka och såra. Det kan även handla om saker som den våldsutsatta behöver för att få sin vardag att fungera.

Våldsutövaren kan välja att slänga eller sälja ägodelar av känslomässigt eller ekonomiskt värde, till exempel dagböcker, foton, smycken och arvegods.

Prostitution och människohandel

Personer som säljer sex kan befinnas sig i en mycket utsatt situation. De kan också vara utsatta för människohandel. Kommunens socialtjänst har ett ansvar att ge hjälp och stöd till utsatta personer.

Personer som är utsatta för människohandel kan utsättas och utnyttjas för exempelvis sexuella ändamål, inom tiggeri, för tvångsarbete och för att begå kriminella handlingar. Ofta har personen inte kontroll över sina egna pengar eller ID-handlingar och har inte möjlighet att fritt röra sig i samhället. Hot, våld och utpressning är vanligt förekommande och det är därför svårt att berätta för någon att man är utsatt.

Prostitution (sex mot ersättning) kan exempelvis vara att fysiskt ha sex med en annan person mot betalning. Betalningen kan vara pengar men det kan också vara för kläder, droger, någonstans att sova eller en smartphone. Sex mot ersättning kan också vara att visa sig i en webbkamera eller att utföra sexuella handlingar som onani. Det är inte förbjudet att sälja sex i Sverige. Men det är förbjudet att köpa sex.

Om du vill ha stöd

Om du är i en situation där du har sex mot ersättning och vill förändra din situation eller bara ha någon att prata med kan du kontakta socialtjänsten. Du har rätt till stöd som passar dig och din situation. Kontakta oss via kommunens växel på telefonnummer 0693-161 00.

Du kan också ta kontakt med Centrum mot våld på telefonnummer 0200-120 145 vardagar 08.00-16.00.

Är situationen akut, ring 112.

Köpare av sexuella tjänster

Centrum mot våld har en KAST-mottagning. KAST står för Köpare av sexuella tjänster och är individuell samtalsbehandling och rådgivning för dig som

• köper sexuella tjänster eller funderar på att göra det
• upplever att du har ett sexmissbruk
• porrsurfar

och vill ha hjälp att sluta.

Alla är välkomna – oavsett kön eller sexuell identitet.
Du som är anhörig kan också kontakta Centrum mot våld för råd och stöd.

Det är kostnadsfritt och de som jobbar på Centrum mot våld har sekretess. Vill du veta mer så kontakta Centrum mot våld på eller på telefon 0200-120 145 (gratistelefonnummer) eller via e-post centrummotvald@ostersund.se

Våldsutövaren kontrollerar den våldsutsatta allt mer. Utövaren kanske kritiserar men menar att hen bara vill den utsattas bästa. Utövaren ger små "tips" hur partnern ska sköta sitt liv, har synpunkter på vilka hen pratar med och hur hen klär sig. Utövaren är kanske överdrivet hjälpsam med olika saker och kanske skjutsar den utsatta till och från olika aktiviteter och till och från jobbet.

Allt detta kan i början verka som omtänksamhet, kärlek, "gullig" svartsjuka och ett uttryck för hur begåvad och kompetent utövaren själv är. Utövaren kanske inte vill umgås med den utsattas vänner av olika skäl och försvårar för hen att träffa sina nära och kära. Paret kan allt mer umgås med utövarens släkt och vänner, medan den utsatta tappar sitt egna sociala liv.

Så trappas våldet upp. Om utövaren inte är fysiskt våldsam kan dennes verbala våld vid det här laget bli grövre i form av ständig kritik eller ignorerande i syfte att bestraffa. Utövaren kanske håller den utsatta vaken om nätterna med flit för att bryta ner den utsatta psykiskt, hen kanske mer öppet saboterar den utsattas relationer med andra eller kallar hen för nedsättande ord på ett sätt utövaren inte gjort innan. Det kan också bli så att utövaren slår den utsatta för första gången. Detta kan ha föregåtts av knuffar, puttar eller vandalisering av möbler och föremål, som ju också räknas till fysiskt våld.

Nu har utövaren på olika sätt tagit kontroll över och skaffat sig makt över den våldsutsatta.

Fas 2: isolering

Under fas två börjar gränserna flyttas fram och suddas ut inom förhållandet. Sådant som inte skulle varit möjligt i början av förhållandet börjar nu upplevas som normalt. Att våldsutövaren slår den våldsutsatta, eller ständigt kritiserar till exempel vikt och klädsel är saker som skulle ha varit omöjligt för utövaren att göra i början av förhållandet. Den våldsutsatta hade förmodligen lämnat relationen om utövaren betett sig så pass illa alldeles i början av relationen. Men nu har alltså gränserna för vad som är okej flyttats.

Den våldsutsatta anpassar sig till utövarens våld, och hen gör det eftersom våldet introducerats så pass långsamt i relationen. Den våldsutsatta anpassar sig även för att undvika att bli utsatt för mer våld, och fokus kan skifta till att handla om att överleva och undvika det som sker, så gott det går.

Nu börjar våldsutövarens verklighet bli den våldsutsattas verklighet, på det sätt att hen har övertagit utövarens negativa bild av hen som person och gjort den till sin egen.

Fas 3: växling mellan värme och våld

Även i en våldsam relation finns det stunder som är bra. Våldsutövaren utnyttjar det och kontrollerar den utsatta genom att växelvis vara varm och kärleksfull och våldsam och hotfull. När utövaren växlar mellan värme och kärlek och våld och hot skapar hen förvirring hos den våldsutsatta. Det är ett effektivt sätt att hålla kvar någon i en relation. Den utsatta får hopp om att kärleken och värmen är utövarens vanliga sätt att vara. Att bråken bara är en tillfällig svacka och att partnerns beteende beror på att hen har det svårt just nu och att det nog blir bättre snart.

Det är också vanligt att våldsutövaren lägger över ansvaret för våldet på den utsatta. Hen kan säga att det är den utsattas fel att hen behöver slå, att hen egentligen inte vill slå men att den utsattas beteende tvingar utövaren till det. Till slut är våldet en stor del av förhållandet och vardagen. Gränserna har flyttats och suddats ut. Den våldsutsatta vet inte längre vad som är acceptabelt eller oacceptabelt inom ett kärleksförhållande.

Utövarens våld mot pertnern är en självklar del inom relationen, och våldet har blivit grövre i takt med att det har normaliserats.