Dödsfall och begravning
När du mister en närstående ställs du inför sorg och saknad men också inför praktiska frågor som exempelvis begravning, bouppteckning eller dödsboanmälan.
Begravning
Alla som vill kan välja en borgerlig begravning utan religiös anknytning. Det finns inga bestämmelser om utformningen eller om vem som ska förrätta akten. Det är möjligt att utforma begravningen utifrån personliga önskemål. De flesta begravningsbyråer kan hjälpa till med praktiska arrangemang och har uppgifter om borgerliga begravningsförrättare.
Om hjälp behövs med begravning kan Länsstyrelsen utse ett begravningsombud som har till uppgift att företräda personer med begravningssfrågor och som inte är medlemmar i Svenska kyrkan.
Bouppteckning
När en person avlider ska en bouppteckning göras. Det är en sammanställning över dennes tillgångar och skulder. Är den avlidnes skulder större än tillgångarna, har dödsbodelägarna inget personligt ansvar för skulderna. Det som framkommer vid bouppteckningen är avgörande för arv och skatt.
En bouppteckning kan göras privat eller med hjälp av en begravningsbyrå eller jurist. Bouppteckningen ska skickas till Skatteverket senast fyra månader efter dödsfallet. Om det tar längre tid kan dödsbodelägare begära uppskov hos Skatteverket.
Dödsboanmälan
Om dödsboet saknar tillgångar, eller om tillgångarna inte täcker kostnader för begravning samt utgifter vid dödsfallet kan kommunen i vissa fall hjälpa till att göra en enklare bouppteckning, en så kallad dödsboanmälan. Dödsbohandläggare utreder om förutsättningarna för dödsboanmälan är uppfyllda. Om dödsboanmälan inte kan göras hänvisas dödsbodelägare till att göra bouppteckning.
Kommunen kan endast göra dödsboanmälan om samtliga dödsbodelägare vill det, om det inte finns något testamente samt att den avlidne inte har tillgångar som är ekonomiskt värdefulla.