Stöd genom samverkan

Socialtjänst och skola har ett nära samarbeta för barn och familjer där det finns behov av extra stöd. Samverkan sker i den kommunala samverkansgruppen BABS-teamet. Målgruppen är barn som är i behov av stöd och deras familjer. Via BABS-teamet kan barn och familjer tidigt få stöd genom samordning av kommunens resurser. I teamet medverkar skolläkare, socionom IFO, skolpsykolog, skolsköterska och specialpedagog.

Teamet träffas regelbundet och tar emot remisser från elevvården. En remiss ska alltid godkännas av vårdnadshavare innan den lämnas till teamet. Målsättningen med BABS-teamet är bland annat att utifrån dess breda kompetens inom olika verksamhetsområden få en helhetssyn på barn och unga.

Barnhälsoteamet

Barnhälsoteamet innebär samverkan mellan socialtjänst, förskola, mödrahälsovård och barnavårdscentral. Målgruppen är familjer med barn mellan 0-5 år. Syftet är att i nära samarbete med föräldrarna främja gynsam utveckling hos barn. Målsättningen är att tidigt upptäcka och erbjuda insatser till barn i behov av stöd.

SSPF - skola, socialtjänst, polis och fritid i samverkan

SSPF är en samverkansmodell som innebär att skola, socialtjänst, polis och fritid samarbetar med dig som vårdnadshavare för att vända en negativ utveckling. SSPF ger även goda möjligheter att tidigt upptäcka riskområden för ungdomar.

När ett barn eller ungdom riskerar att hamna i kriminalitet eller skadligt bruk eller beroende är det viktigt att tillsammans agera snabbt för att bryta utvecklingen. Som förälder är du den viktigaste personen i barnets liv, men ibland är det också nödvändigt att professionella arbetar tillsammans med dig.

De parter som ingår i SSPF utbyter information och planerar för vad som behöver göras och vem som ska göra det.

När kan SSPF bli aktuellt?

Tanken med SSPF är att tidigt ge stöd till ungdomar på glid. Genom samverkan ska det gå snabbare att fatta beslut kring unga som är i riskzonen. Det är viktigt för att förhindra och förebygga ungdomskriminalitet och rekrytering till kriminella gäng.

Vi arbetar med barn och ungdomar mellan 12-18 år, som har riskbeteenden. Det kan vara aktuellt med stöd från SSPF;

• vid misstanke om kriminella handlingar som våld och stöld.
• om den unga använder eller säljer alkohol och narkotika.
• om den unga rör sig i olämpliga, destruktiva miljöer.
• om det finns oro kring kamratkontakter.
• vid hög skolfrånvaro.

Det vanligaste är att skola eller socialtjänst tar initiativ till SSPF-samverkan. Men de kan vara alla som ingår i samverkan det vill säga även fritidsgård och polis.

Du som vårdnadshavare kan föreslå samverkan

Om du som vårdnadshavare tror att SSPF skulle kunna vara ett stöd för ditt barn kan du prata med någon av samverkansparterna. Exempelvis kan du kontakta rektorn på den skola där ditt barn går.

Ibland kan det vara svårt att veta om SSPF passar. Du är välkommen att kontakta SSPF-koordinator och resonera vidare. Du hittar kontaktuppgifter längst ned på sidan.

Vi behöver ditt samtycke

Vi inom SSPF behöver dela information för att kunna samverka och ge ditt barn och din familj stöd på bästa sätt. För att vi ska kunna göra det behöver du som vårdnadshavare lämna ditt samtycke till att information delas mellan skola, socialtjänst, polis och fritidsverksamheten.

En plan gör det tydligt vem som gör vad

Om SSPF är aktuellt för ditt barn, kommer koordinatorn bjuda in till ett möte tillsammans med dig, den unge och de parter som ingår i SSPF.

Före mötet kommer du att prata med koordinatorn för att gå igenom vilka som du/ni önskar ska vara med. Förutom skola, socialtjänst, polis och fritid har du också möjlighet att bjuda in andra som kan bidra, till exempel anhöriga eller andra professionella.

Under mötet bestämmer vi på vilket sätt vi kan hjälpa er som familj och det som bestäms skrivs ned i en åtagandeplan. I planen ska det tydligt framgå vem som ska göra vad och när insatserna ska följas upp.

Målet - en fungerande skolgång och positiv fritid

Efter mötet arbetar var och en med det ni har kommit överens om. Efter en tid träffas ni igen för att följa upp hur det gått och bestämmer om ni behöver fortsätta, göra någon ändring eller om SSPF-samverkan kan avslutas.

När SSPF-samverkan avslutas rivs samtycket och aktörerna har då inte längre möjlighet att dela information mellan varandra om barnet/ungdomen.

Målet med SSPF är att tillsammans vända en negativ utveckling, få en fungerande skolgång, en positiv fritid och ett liv fritt från kriminalitet och droger.

Bob-samverkan

Bob är en samverkansstruktur med syfte att utveckla stödet och arbetet för att förhindra att barn och unga involveras i organiserad brottslighet, men även stötta och erbjuda insatser som riktas till brottsaktiva barn och unga som redan är etablerade i den organiserad brottslighet. Bob-arbetet ska bidra till att effektiva och fungerande insatser och åtgärder används för målgruppen. Samverkansstrukturen är främst en arbets- och ledningsform. Den är inte en insats utan ett sätt att göra samverkan bättre och mer effektiv.

I Bob-samverkan kan följande parter ingå:

• polisen
• socialtjänsten
• skolan
• hälso- och sjukvården
• kriminalvården
• civilsamhället och näringsliv

Tillsammans bygger dessa aktörer ett skyddsnät kring barn och unga för att ge bättre möjlighet att bryta med den kriminella miljön och få en trygg uppväxt.

Syftet med Bob är:

• minska antalet barn och unga som begår eller riskerar att begå brott inom organiserad brottslighet
• förstärka och effektivisera arbetet mot grov kriminalitet bland unga
• säkerställa ändamålsenliga åtgärder för barn och unga som är inblandade i kriminalitet
• identifiera och sprida framgångsfaktorer och metoder
• utveckla nya arbetssätt för målgruppen
• utgå från individens och målgruppens behov
  

BarnSäkert

I länet använder sig alla kommuner av metoden BarnSäkert inom barnhälsovården (BHV). Metoden bygger på samverkan mellan den kommunala barnhälsovården och socialtjänstens förebyggande verksamhet.

Ni som föräldrar erbjuds att svara på ett formulär under ett antal ordinarie besök på BHV. Formuläret består av frågor inom olika riskområden och ni får kryssa i vad som stämmer för er.

Frågorna handlar om allt från om man har brandvarnare hemma till om man känner sig nedstämd. Andra frågor handlar om alkohol, våld i nära relation och ekonomisk stress - sådant som har stor inverkan på barns mående och hälsa.

Om svaren visar att det finns något som bör följas upp kan olika stödinsatser erbjudas er som familj. Till exempel att BHV-sköterskan gör hembesök tillsammans med en person från kommunens öppenvård (socialtjänstens förebyggande verksamhet).

En styrka med metoden BarnSäkert är att alla föräldrar får samma frågor och det blir inte utpekande på samma sätt som om en fråga skulle ställas rakt ut till en familj. Om en BHV-sköterska har en känsla av att något inte står helt rätt till men inte riktigt får fatt på vad det är kan formuläret hjälpa till att identifiera vad som behöver följas upp.

Hembesök

BHV och socialtjänsten samarbetar även kring de ordinarie hembesöken från BHV, som alla föräldrar erbjuds.