Animaliska biprodukter - ABP

Begreppet animaliska biprodukter (ABP) omfattar bland annat matavfall, slaktavfall, döda djur och stallgödsel. För att förhindra spridning av smittämnen till människor och andra djur finns regler för hantering av animaliska biprodukter.

Bygg- och miljöförvaltningen har tillsammans med länsstyrelsen tillsynsansvar inom området. Jordbruksverket är huvudansvarig tillsynsmyndighet.

Kontakta gärna bygg- och miljöförvaltningen innan du ska gräva ner animaliska biprodukter som exempelvis döda djur och slaktavfall. Vi kan ge råd och stöd om bland annat lämplig plats och information om eventuella vattentäkter eller liknande i närheten.

Högre krav än vad som anges nedan kan ställas om det krävs, exempelvis om nedgrävningen avser många djur över en längre tid eller om markförhållandena kräver det. Kontakta oss för mer information om vad som gäller i ditt fall.

Kontakt till Bygg- och miljönämnden
bygg-miljonamnden@bracke.se

Insamling av döda lantbruksdjur samordnas av Svensk Lantbrukstjänst genom avtal med lokala entreprenörer som kör turer och hämtar upp kadaver i respektive län.

De entreprenörer som arbetar för Svensk Lantbrukstjänst kan också hjälpa till med avlivning av djur.

Besök Svensk Lantbrukstjänsts hemsida
Länk till Svensk Lantbrukstjanst Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Enligt Jordbruksverket får slaktbiprodukter som uppstår vid jakt av vilt lämnas kvar i skogen. Slaktrester kan dock orsaka olägenheter genom att lukta, se otäckt ut och dra till sig djur. Jordbruksverket rekommenderar därför att:

• Undvika att lämna slaktrester i närheten av bostäder, motionsspår och friluftsanläggningar (exempelvis grillplatser och vindskydd).

• Även här gäller att slaktresterna inte får komma från djur som visat sig vara sjuka eller misstänks vara sjuka.

Det som i huvudsak ska kontrolleras av kommunen är att de animaliska biprodukterna, och i tillämpliga fall de produkter som är tillverkade av dem:

• kategoriseras på rätt sätt i kategori 1, 2 eller 3
• förvaras i enlighet med lagstiftningens krav
• hanteras och förvaras så att förväxlingsrisker undviks
• är korrekt märkta vid avsändandet
• är spårbara genom handelsdokument och register.

En animalisk biprodukt (ABP) är allt från döda djur ner till en kasserad sockerkaka som innehåller ägg, och det mesta material från djurriket som ryms däremellan - som till exempel ull, fjädrar, äggskal, matavfall och naturgödsel.

I butiker kan flera olika huvudtyper av animaliska biprodukter uppkomma som före detta livsmedel, till exempel biprodukter från styckning om butiken styckar kött, matavfall om butiken tillverkar till exempel lunchmat och smörgåsar eller om det är så att något måste återkallas till exempel på grund av att salmonella påvisats i något köttparti.

De animaliska biprodukter som uppstår i restauranger och storhushåll består oftast av de rester av livsmedel med animaliskt ursprung som uppstår vid produktion och servering.

Inom många storhushåll samlas de animaliska biprodukterna in som hushållsavfall och omhändertas i enlighet med kraven i miljölagstiftningen. Det är bara om materialet klassas som matavfall och ska gå vidare som foder, för rötning eller kompostering som det omfattas av lagstiftningen för animaliska biprodukter.

Lagstiftningen innehåller detaljerade krav om insamling, transport och spårbarhet som är viktiga att känna till. Speciella regler finns för butiker, bland annat gällande märkning av behållare för animaliska biprodukter, handelsdokument samt kunskap om vilka anläggningar som får ta emot dessa produkter, och om transportören är registrerad för ABP-transporter.

På Jordbruksverkets hemsida kan du läsa mer om vilka krav som ställs på hantering av animaliska biprodukter.
Länk till Jordbruksverket Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Animaliska biprodukter delas in i tre kategorier beroende på risk och fortsatta användningsmöjligheter. Kategori 1 bedöms ha den största smittorisken och sedan i fallande skala ner till kategori 3.

Kategori 1 innehåller bland annat hela sjuka djurkroppar, specifikt riskmaterial som hjärna, ögon, benmärg och liknande.

Kategori 2 innehåller djur med spår av veterinärmedicinska rester, slakteriavfall och naturgödsel.

Kategori 3 innehåller bland annat butiksavfall och blod samt hudar från slakterier.

Läs mer om kontroller och tillsyn på Jordbruksverkets hemsida
Länk till Jordbruksverket. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Hur mycket animaliska biprodukter din butik hanterar per vecka, bestämmer vilka regler som gäller för din hantering. Om din butik hanterar mer än 20 kilo animaliska biprodukter per vecka gäller det här:

• Det ska finnas rutiner som säkerställer att denna sorts avfall inte förväxlas med övrigt avfall.
• Du och din personal ska ha kunskap om vilket avfall som räknas som ABP.
• Avfallskärlen för ABP ska vara märkta med kategori 1, 2 eller 3.
• Det ska finnas handelsdokument och register som visar var avfallet eller produkter kommer ifrån och vem som har sålt eller producerat det. Spårbarheten är mycket viktig. Mer information om handelsdokument finns på Jordbruksverkets hemsida
  Länk till Jordbruksverket Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
• Det ska finnas ett register över vilka animaliska biprodukter som skickats iväg, till exempel genom att kopior på handelsdokumenten sparas eller uppgifter från transportörens digitala system. Registret ska sparas i två år över animaliska biprodukter.

Om din butik hanterar mindre än 20 kilo animaliska biprodukter per vecka kan du skicka det till avfallsförbränning ihop med annat avfall. Produkterna behöver då inte följa kraven om märkning och spårbarhet som annars gäller för animaliska biprodukter.