Nationella minoriteter

Sedan 2009 finns lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk i kraft.

Sedan dess har ändringar gjorts i lagen för att förstärka rättigheterna för urfolket samerna och de övriga nationella minoriteterna judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar samt minoritetsspråken jiddisch, romani chib, samiska, finska och meänkieli. Även skollagen (2010:800) och socialtjänstlagen (2025:400) reglerar kommunens arbete vad gäller nationella minoriteter.

Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk innehåller förutom bestämmelser om nationella minoriteter och minoritetsspråk också bestämmelser om förvaltningsområden, rätten att använda minoritetsspråk hos förvaltningsmyndigheter och domstolar.

För Bräcke kommun, som ingår inte i ett minoritetsspråkigt förvaltningsområde, gäller följande enligt lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk:

• 3 § Kommuner och regioner ska informera de nationella minoriteterna om deras rättigheter och det allmännas ansvar enligt denna lag och de föreskrifter som denna lag hänvisar till. Detsamma gäller statliga förvaltningsmyndigheter vars verksamhet är av betydelse för de nationella minoriteterna eller minoritetsspråken. Lag (2019:938).
• 4 § I språklagen (2009:600) anges att det allmänna har ett särskilt ansvar för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken. Det allmänna ska även i övrigt främja de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sin kultur i Sverige. Barns utveckling av en kulturell identitet och användning av det egna minoritetsspråket ska främjas särskilt.
• 5 § Förvaltningsmyndigheter ska ge de nationella minoriteterna möjlighet till inflytande i frågor som berör dem och så långt det är möjligt samråda med minoriteterna i sådana frågor. Samråd enligt första stycket ska ske genom att förvaltningsmyndigheten för en strukturerad dialog med de nationella minoriteterna i syfte att kunna beakta deras synpunkter och behov i myndighetens beslutsfattande. I lagen (2022:66) om konsultation i frågor som rör det samiska folket finns särskilda bestämmelser om konsultationer med det samiska folket. Lag (2022:68).
• 5 a § Förvaltningsmyndigheter ska särskilt främja barns och ungas möjligheter till inflytande och samråd i frågor som berör dem och anpassa formerna för detta till deras förutsättningar. Lag (2018:1367).
• 5 b § Kommuner och regioner ska anta mål och riktlinjer för sitt minoritetspolitiska arbete. Uppgifter om mål och riktlinjer som har antagits enligt första stycket ska på begäran lämnas till den myndighet som har uppföljningsansvar enligt 20 §. Lag (2019:938).
• 9 § Utanför ett förvaltningsområde har enskilda rätt att använda finska, meänkieli respektive samiska vid muntliga och skriftliga kontakter i förvaltningsmyndigheters ärenden i vilka den enskilde är part eller ställföreträdare för part, om ärendet kan handläggas av personal som behärskar minoritetsspråket.
• 18 § Rätten för enskilda att i vissa fall erbjudas omvårdnad inom ramen för äldreomsorgen på de nationella minoritetsspråken regleras i 8 kap. 6-9 §§ socialtjänstlagen (2025:400). Lag (2025:437).

Minoritetsspråk inom äldreomsorgen

Enligt socialtjänstlagen (2025:400) gäller följande för kommunen:

• 5 § Kommunen ska arbeta för att det ska finnas tillgång till personal med kunskaper i finska, jiddisch, meänkieli, romani chib eller samiska där detta behövs i omvårdnaden om äldre personer.
• 6 § En kommun som ingår i ett förvaltningsområde enligt lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk ska erbjuda den som begär det möjlighet att få hela eller en väsentlig del av den omvårdnad som erbjuds inom ramen för äldreomsorgen av personal som behärskar finska, meänkieli eller samiska.
• 7 § En kommun som inte ingår i något förvaltningsområde enligt lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk ska erbjuda den som begär det möjlighet att få hela eller en väsentlig del av den omvårdnad som erbjuds inom ramen för äldreomsorgen av personal som behärskar finska, jiddisch, meänkieli, romani chib eller samiska, om kommunen har tillgång till personal med sådana språkkunskaper. Detsamma gäller för en kommun som ingår i ett förvaltningsområde för ett visst minoritetsspråk vad gäller övriga minoritetsspråk.
• 8 § Kommunen ska inom ramen för äldreomsorg som erbjuds enligt 6 och 7 §§ beakta äldre personers behov av att upprätthålla sin kulturella identitet.
• 9 § Kommunen ska informera den som ansöker om insatser inom ramen för äldreomsorgen om möjligheterna att få omvårdnad av personal som behärskar något av de angivna minoritetsspråken enligt 6 och 7 §§.

Kommuner och regioner ska enligt minoritetslagen informera nationella minoriteter om deras rättigheter och det allmännas ansvar. Samma informationsskyldighet gäller för statliga myndigheter vars verksamheter har betydelse för de nationella minoriteterna eller deras språk. Syftet med informationen bör vara att individer som tillhör nationella minoriteter har kännedom om och kan tillvara ta sina rättigheter.

Informationsskyldigheter inkluderar främst två typer av statliga myndigheter: Myndigheter som sannolikt har regelbunden kontakt med personer som tillhör nationella minoriteter, som till exempel länsstyrelser, Försäkringskassan, Skatteverket och Pensionsmyndigheten. Myndigheter med sektorsansvar för områden som har betydelse för minoritetspolitiken eller för bevarandet av nationella minoriteters rättigheter. Här ingår exempelvis Kulturrådet, Skolverket, Diskrimineringsombudsmannen (DO), Institutet för språk och folkminnen (ISOF) och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF).